Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
regångare, t. ex. i Brates språklära af 1898. Anordningen
kan utan tvifvel ha sina stora praktiska fördelar. Att vid
elementarundervisningen behandla i sin helhet hvar för sig
vare sig morfologi, betydelselära, flexions- eller
ordfog-ningslära är i alla händelser omöjligt. Ett konsekvent
genomfördt förfaringssätt i den riktningen torde aldrig
förekomma.
Vid innehållets fördelning i kapitel har förf., såsom
synes af hvad som af oss anförts, användt nästan oförändrad
den vanliga indelningen i ordklasser. Vid deskriptionen af
dessa ordklasser har han angifvit en mångfald af
kännetecken, hänförande sig dels till betydelsen, dels till flexionen,
dels till ordfogningen (»funktioner» eller »ställningen i
satsen»); merendels anför han för hvarje ordklass kännetecken af
alla dessa tre slag. Så vid substantivet: 1. betydelsen
»ting eller saker, som vi kunna se, taga på o. s. v.»),
2. böjningen (ex. bok, boken, böcker, böckerna, bokens,
böckernas), 3. ställningen i satsen, »funktioner» (subst, är
ofta subjekt, har ofta ett kongruerande bestämningsord,
förbindes ofta med preposition).
Beträffande detta sätt att bestämma ordklasserna vilja
vi tillåta oss en anmärkning. Framställningen af
ordklassernas kännetecken hade kunnat utan skada förenklas,
om förf. hållit sig till substantivets och äfven flertalet
andra ordklassers »ställning» i ordfogningen eller
åtminstone framhållit dessa kännetecken såsom de verkligt
konstitutiva för snart sagdt alla verkliga ordklasser. Detta
hade haft den pedagogiska fördelen att deskriptionerna
kunnat nära ansluta sig till satsläran, hvars elementer
böra vara förut genomgångna enligt den vanliga och äfven
af förf. rekommenderade lärogången. Därmed hade ock
lärjungen från början fått klart för sig hvad som
verkligen föranledt den vanliga indelningen i ordklasser,
dennas nära samband med ordfogningens olika former. Vid
jämförelse mellan flexionens, betydelsens och funktionens
kännetecken, visar sig nämligen att den sist nämnda
gruppens ha ojämförligt större räckvidd än de båda först
nämnda gruppernas.
Flexionen (deklination, komparation, konjugation) har
visserligen genom sin åskådlighet ett stort pedagogiskt värde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
