Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
Sid. 43 sammanställas exemplen Karl den stores verk
och Bror mins böcker ntan att det senare uttryckets lägre
stilart på något sätt antydes. Bror mins återkommer sid.
70 likaledes ntan sådan antydan.
För explicerandet af den viktiga skillnaden mellan
adverb och adjektiv hade förf. utan tvifvel kunnat utfinna —
från språkriktighetens synpunkt — lämpligare exempel än
de (sid. 159) anförda: »Båda gossarna svarade galet». »De
här svaren voro galna». »Nu fick jag två galna svar».
Alldeles för långt låter förf. förleda sig af sitt
intresse för dialekter (särskildt västgötskan), då förf. i
reglerna för adjektivets bestämda form (på — a eller e) upptager
vissa dialekters egenhet att ha — e i pl. i alla genus af
best. form, hvarpå såsom exempel anföras: di svarte hästarna,
di bäste korna. För bokens användning såsom antibarbarus
kunde det möjligen ha varit lämpligt att i en anmärkning
omnämna dessa dialektiska egenheter. Uppkomsten af det
högre skriftspråkets användning af — e och — a, som först
därefter omnämnes i regel 3, förklaras ju icke af gängse
bruk i dessa eller andra dialekter.
De anförda exemplen må vara till fyllest. Ofta röjes
hos förf. en viss osäkerhet, när det gäller att afgöra hvad
som af den bildade allmänheten anses som god
rikssvenska; hvarom han, liksom andra lärare i modersmålet, väl
ansett sig böra upplysa eleverna.
FÖrf:s stilisering af regler och förklaringar äro icke
heller alltid så mönstergillt affattade som man af en
lärobok i modersmålet kan pretendera. Med förbigående af
afsiktligt »barnsliga» språkuttryck vilja vi påpeka ett och
annat.
Sid. 23 heter det vid tal om bestämda formens
uppgift att beteckna något förut bekant: »Säger jag Jag gick
på gatan. Bäst det var blåste hatten af hufvudet, så har jag
ej t alt om hatt och hufvud förut, men de höra så bestämdt
till en person, som går på gatan, att jag kan lämna åt
åhöraren att tänka sig dem[!]» Den förklaring citatets sista
sats innehåller är ej fullt klar. Förf:s mening kunde kanske
ha uttryckts så: att jag här kan tala om hatt och hufvud
såsom för åhöraren förut bekanta saker.
Sid. 49 »utgöres den satsdel, hvarpå adjektivet syftar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
