Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATEMATIKEN I SKOLAN.
207
XXVIII facit). Trots allt måste man erkänna att karlen
hade tur. Det hade lika gärna kunnat inträffa, att han
fått till svar: antingen 2 gossar och 4 flickor, eller 18
gossar och 12 flickor — och så hade han stått där lika
villrådig.
Man kan icke kasta skulden på lärarna och säga, att
det står dem fritt att låta bli sådan gallimatias; ty med
tanke på studentskrifningarna måste de drifva sånt.
Räkne-gåtor kunna möjligen användas för nybörjare, om de äro
små, för att roa dem. De kunna vara ett medel att införa
eleven i konsten att ställa upp en ekvation, men det får
ingalunda sättas som mål för matematikundervisningen i
skolan att lära barnen lösa onaturligt hopkomna räknegåtor.
Detta är dock tyvärr fallet hos oss, som man kan öfvertyga
sig om genom att se på våra studentproblem. Jämför man
dem sedan med utlandets, så märkes skillnaden så mycket
bättre. Se här ett exempel af alldeles färskt datum
(stu-dentskrifningen på latinlinjen höstterminen 1904):
»Hvarje kilogram af en vara kostar 12 kronor mindre
än det antal kilogram, hela partiet innehåller, detta åter
kostar 6 kronor mindre än kilogramtalet för 10 gånger
dess med 51 kilogram ökade vikt. Huru mycket väger
partiet?»
Men ej nog härmed, dessa problem äro ofta
formulerade med så ringa omsorg, att ej ens meningen är fullt
klar. Läraren nödgas därför afsiktligt ge eleverna otydligt
formulerade uppgifter i pr of skrif ning ar na, dessa vanligen
hämtade ur föregående årgångars studentproblem, för att vänja
dem äfven vid konsten att tolka. Se här ett exempel från
studentskrifningarna höstterminen 1903:
»En penningsumma skall fördelas mellan tre personer,
på det sätt, att A. får hälften af, B. en tredjedel af och
C. 100 kr. mindre än hvad de två andra erhållit tillhopa.
Huru mycket får hvar och en?»
Värst af allt är dock hvad som återstår: den
ohyggligt dumma logaritmdrifningen med olika baser, hvartill
läraren tvingas af studentskrifningarna, där det alltid
förekommer ett dylikt i utlandet så godt som okändt kineseri.
Åtminstone har det ej lyckats mig att få fatt i en utländsk
exempelsamling, som duger för denna drifning. Det är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
