Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
H. PETRIN r.
blern med karaktären af räknegåtor. Skall en räknegåta
någon gång förekomma till omväxling, bör den också ha
gåtans form, men icke framställas nnder pretention på att
utgöra en praktisk tillämpning. Uppgifterna angående
benämnda tal ss priser, storlekar m. m. böra vara hämtade
nr det praktiska lifvet med så färska data som möjligt. En
inledande kurs till bråkläran ansluter sig till division, då
denna ej går jämt upp. Läran om decimalbråk börjar först
när metersystemet är väl inhämtadt, så att detta då kan
tjäna till åskådningsmaterial; räkneoperationerna vid
decimalbråk kunna då lättare begripas. Barnen böra nämligen
aldrig få använda, några formler och metoder, som de icke
när som hälst kunna nöjaktigt redogöra för. Om de t. ex.
i den aritmetiska undervisningen fått lära sig att redogöra
för den operation de vidtaga, när de dividera ett helt tal
med 100, så kunna de utan svårighet förvandla 1,700 cm."
till dm.2 och reducera 2,532 cm.2 till 2,500 cm.2 + 32
cm.2 = 25 dm.2 + 32 cm.2 etc. allt utan att hafva lärt
sig att flytta något decimalkomma. Snarare böra de nu
kunna själfva uppfinna både decimalkommat och reglerna
för dess användande blott för att därmed underlätta sitt
eget besvär när de räkna. Praktiska beräkningar göras som
förut men med användning af decimalbråk. Härtill kommer
enklare fall af procenträkning ss tillämpning på bråks
förvandling till decimalbråk. På samma sätt förfares sedan,
när bråkläran genomgås. Härvid kunna tillämpningar
dessutom ske på icke-dekadiska sorter m. m.
Algebran grundlägges genom en öfversikt af räknelagarna
och uppvisandet af deras allmängiltighet, hvarigenom eleven
på ett osökt sätt införes i bokstavsbeteckningen.
Tillämpning på mekaniska, fysiska och kemiska lagar. Hela tal
och bråk genomgås med enkla exempel ungefär ss i Möllers
algebra med öfverhoppande af digniteter och
bokstafsexpo-nenter, af de exempel som förutsätta kännedom om
formlerna för (a -f- b)2, a3 + b3 samt en del exempel på
dubbel- och kedjebråk. I ekvationsläran räknas fler exempel,
men större delen af problemen, ss de flesta arbets-, rör- och
rörelseproblem, undvikas. Däremot har ekvationsläran
utmärkt användning i geometrin och fysiken, helst om eleven
så fort som möjligt vänjes vid att handskas med enkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
