Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
under det senaste århundradet firat sådana triumfer. En
fullkomlig analogi härtill visar psykologiens historia, trots
att föga mer än tre årtionden förflutit, sedan inom den
experimentet kommit till mångsidigare användning. Under
de två århundradena mellan Descartes och Spinozas tid och
medlet af 1800-talet gjorde den vetenskapliga kännedomen
om själslifvet ej på långt när så stora framsteg, som under
de senaste årtiondena, tack vare de psykologiska
experimentens fruktbarhet.
Skall måhända en gång vårt inre lif påverkas af den
experimentella pedagogikens praktiska kousekvenser
närmelsevis såsom redan våra yttre förhållanden af
naturforskningens?
Vi stå just nu vid början af den experimentella
pedagogikens framträdande i historien. Efter sporadiska
ansatser till vissa enskilda pedagogiska frågors experimentella
behandling (trötthetsmätningar af Sikorsky 1879 m. fl.,
undersökningar om föreställningstyperna af Galton m. fl.,
om läsning och skrifning af G. E. Müller m. fl., om
utvecklingen af barnets själslif af Preyer m. fl.) hafv-a på de allra
sista åren mera omfattande bearbetningar af specifikt
pedagogiska problem på grundval af metodiska experiment börjat
bedrifvas. Framför allt är det två tyska forskare, som
därvidlag tyckas komma att få samma betydelse för
pedagogikens historia som Fechner och Wundt för psykologiens,
nämligen seminarieläraren dr. W. A. Lay i Karlsruhe och
Wundts lärjunge, professor E. Meumann i Zürich. Den
förres experimentella undersökningar rörande räkne- och
rättskrifningsundervisningen visade först riktigt fruktbarheten
af omedelbart pedagogiska experiment, och den senare har
i sina uppsats-serier i tidskriften »Die deutsche Schule» om
den experimentella pedagogikens uppkomst och mål (1901),
om inlärandets ekonomi och teknik (1903) samt om
hem-och skolarbete (1904), sammanfattat en mängd resultat af
stor praktisk betydelse, till hvilka denna forskning redan
ledt. Lay har i fjol därjämte publicerat första delen af ett
stort systematiskt verk »Experimentelie Didaktik», och helt
nyligen hafva han och Meumann startat en särskild
tidskrift för den nya forskningsgrenen, »Die experimentelle
Pädagogik, Organ der Arbeitsgemeinschaft für experimentelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
