Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM SA MB. MELLAN TEORI OCH PRAKTIK. 295
hvarandra beroende faktorer, som till sin storlek och
inverkan hvar för sig antingen äro obekanta eller, om de
särskiljas, bedömas på en höft, ofta mera på känslans än på
tankens väg, att hela uppgiften blir olöslig.
Det saknas icke exempel på att den erfarenhet, som
stammar från rena praktici, gifvit upphof till teorier, som
hindrat de abstrakta undersökningarne på motsvarande fält
och därigenom motarbetat praktikens öfvergång till effektiv
praxis eller teknik. Jag skall något utförligare tillåta mig
att anföra ett sådant exempel.
I växtodlingen och djurafveln spelar naturligen
ärftligheten en dominerande rol. Endast de goda egenskaper, som
äro ärftliga, äro af någon väsentlig betydelse hos afvelsdjur
eller utsädet. Hvad de för öfrigt tilläfventyrs hafva för
egenskaper är i detta afseende tämligen likgiltigt.
Ärflighetsforskningen kom i början af 1800-talet (ja
t. o. m. under slutet af 1700-talet) in på rätta banor. Här
kan tydligtvis ingenting annat gifva upplysning än det i
abstrakt form företagna experimentet. Försöket måste
inrikta sig på en egenskap i sänder, och sådana
faktorer som korsningen måste till sin verkan med afseende på
hvarje särskild egenskap bestämmas. Med
ärflighetsspörs-målet sammanhänger oupplösligt frågan om variationen.
Men i detta spörsmål inväfdes ett annat: frågan om
arternas konstans eller föränderlighet. Genom årslånga och
mödosamma odlingsexperiment löste Jordan i förra hälften
af 1800-talet frågan så, att arterna voro konstanta. D. v. s.
den massa former, som en s. k. Linneansk art innehöll,
(ex. af Dr aha verna i Europa ca 200 stycken) voro, hvar
för sig sådda ur frö, konstanta år från år och kunde icke
genom några medel öfverföras i hvarandra. Variationen
var sålunda i detta afseende skenbar och bestod i
förekomsten bredvid hvarandra af hundratals hvarandra
liknande former. I full harmoni härmed använde en ungefär
samtida växtodlare L. Vilmorin den metoden att skörda
fröna af hvarje särskildt fröplanta för sig för att finna reda
på de »typer» af en art, som voro praktiskt värdefulla.
Den i slutet af 1700-talet af Kölreuter m. fi. påbörjade
bastardforskningen fortsattes under 1800-talet af Gærtner
d. y. under mödosamt iakttagande af korsningens inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
