Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLANS STÄLLNING TILL RÄTTSTAFNINGSREFORMEN. 387
förd förändring af den vördnadsvärda klädnaden. Och ändock
har det icke kämpats förgäfves. Anhängarna af ett rationellt
stafsätt hafva vunnit ett stort mål, nämligen frågans
grundliga och allsidiga teoretiska utredning. Ljudenlighetsprincipen
såsom norm för rättstafningen har eftertryckligt häfdats, men på
samma gång man med bestämdhet visat ohållbarheten af den s. k.
historiska synpunkten, hvars anhängare uti ordens stafning vilja
se deras härledning afspeglad, har man kommit till insikt om att
den uteslutande fonetiska synpunkten, som kräfver full
motsvarighet mellan språkljud och språktecken, icke ensamt kan tillämpas
på en praktisk bokstafsskrift. I stället har man insett, »att hvarje
ändring», säger Hoppe, »i en bestående ortografi endast är till
besvär för dem, som redan lärt sig densamma. Ortografiska
ändringar böra därför företagas endast för deras räkning, som ännu ej
lärt sig stafva; men för dem är den ortografi bäst, som är lättast att
lära och lättast att använda. Det är således den pedagogiska
synpunkten, som bör vara bestämmande i ortografiska frågor. Denna
sammanfaller visserligen i de flesta fall med den fonetiska men
ingalunda alltid. Å ena sidan kunde det af praktiska skäl ej bli fråga
om uppställande af en idealortografi, utan endast om ändringar
i den bestående. Men då å andra sidan tätt på hvarandera följande
ändringar vålla stora olägenheter, ansågs det lämpligt att föreslå
en ganska vidtomfattande reform, för att man sedan för en längre
tid ej skulle behöfva komma med någon ny. Dock bestämdes, att
ett historiskt skrifsätt ej skulle ändras, så länge det stödjes af det
bildade uttalet i någon landsända». På grundvalen häraf
utarbetades den nya rättskrifningsläran 1), till hvilken vi hänvisa den
intresserade.
Oafsedt detta första resultat, nämligen att frågan numera
får betraktas som teoretiskt utdebatterad, måste man som ett andra
resultat af striden betrakta det faktum, att alla de förändringar
i ljudenlig riktning, som 6:te upplagan af Svenska Akademiens
ordlista af 1889 innehöll (speciellt å- och ä-ljuden samt teckningen af
enkel och dubbel konsonant), väsentligen föranleddes a.f det
nybildade rättstafningssällskapets verksamhet, ehuru därom intet
finnes nämndt i Ordlistans företal. Det var icke sällskapets
*) A. Noreen, Rättstavningslära på uppdrag af
rättstavningssällskapet ock på grundval av dess beslut utarbetad samt granskad av
därtill utsedda komiterade. Ups. 1886.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
