Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
F. W. LINDVALL.
Så långt har frågan kommit nu. Jag har funnit det skäligt
att göra denna historik för att visa, huru skolans ställning till
staf-ningsfrågan företer bilden af ett långsamt uppvaknande till
medvetenhet, så småningom öfvergående till förmågan af eget initiativ
i ändamål att frigöra sig från den kväljande förnimmelsen af en mara,
som länge hindrat henne från att lefva ett friskt och fruktbringande
lif med hänsyn till hennes verksamhet inom
modersmålsundervisningen.
* *
*
När man talar om skolans historiska ställning till
stafningsfrå-gan, får man icke förgäta, att uti denna samma skola, som långsamt
vaknat till insikt om behofvet af en ort ografisk reform, lefva
äfven motståndare till just samma reform, äfvensom att dessa
motståndare hafva samma rätt som reformvännerna att göra sig hörda.
Ingen vet, hvad inflytande deras vot.a utöfva på den myndighet,
som har det slutliga afgörandet i sin hand. Ingen vet, hvad öde
som väntar det väckta förslaget, om motståndarnes alla
invändningar kunna göra sig hörda utan att bemötas. Skolans ställning
till den föreslagna stafningsreformen får därför icke skådas
uteslutande ur historisk synpunkt. Saken har äfven sin praktiska sida,
och det torde därför icke vara ur vägen att ägna denna någon
uppmärksamhet.
Det är en välsignelse, att hela den ortografiska frågan är ur
teoretisk synpunkt utredd och klar. Den är helt enkelt utdebatterad,
men det oaktadt saknas icke invändningar. Jag vill icke tala om
dessa förlegade skäl, som anföras med det häfdvunna bruket som
vapen mot den föreslagna reformen. I detta fall kommer man
ofrivilligt att tänka på Olai Petri ord: »leke ligger så stor makt
däruppå, huru gammalt ett ting är, men i stället huru rätt det är;
djäfvulen är gammal och är dock icke dess bättre». Och att tala
om det »häfdvunna» dt visar ringa historisk blick. Att kalla ett bruk
inom ett kulturspråk för häfdvunnet, då detta bruk knappt uppvisar
mer än hundraårig tillvaro, är att öfverdrifva tidens värde på
ett område, där man med fog skulle kunna säga, att hundra år äro
ett intet mot skriftspråkets tusenåriga ålder.
leke heller ligger där mycken makt uppå att tala om det
besvär och det estetiska och praktiska obehag, som en reform i den
föreslagna riktningen skulle medföra. Om man härpå svarar, att något
besvär på grund af ändrad stafning omöjligen kan förnimmas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:43:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1905/0398.html
