Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 L 4
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
bial och attribut, tala genomgående om substantivens s-form,
adjektivets lista, 2:dra och 3:dje gradform,, adjektivets t-form
och äfven om dess a-form, verbens nutidsform och dåtidsform,
ott-form och s-form m. m., hvilken terminologi dock onekligen har
det felet att vara något enformig. Hr B. har i detta afseende
gått ännu grundligare till väga och ersatt alla gamla
häfdvunna termer med nya. I st. f. att redogöra för dessa afskrifva vi
från s. 40 två på hvarandra följande meningar, som hafva följande
lydelse:
»Genom egenskapsform nutidsform framställes utsägeordet
som närvarande och genom egenskapsform förtidsform som förflutet
i förhållande till det utsagda. Egenskapsform nutidsform har
dessutom betydelse af verkande)’orm, hvarför den kan ha
föremålsbestämning. ex. 4, (lämpligt skiljetecken ?) egenskapsform förtidsform
har i allmänhet betydelse af mottag ande form, hvarför den kan vara
åtföljd af verkande litsägeordsbestämning, ex. 7».
För att göra detta begripligt för läsaren är det nödigt att
här anföra ex. 4 och 7; de lyda sålunda: »ßjung-ande en munter
visa fortsatte vandraren sin väg». »Kristian den andre, af
svenskarna kall-ad tyrann, har i Danmark fått ett bättre eftermäle.» —
» Tillhörighetsersättningsord hafva betydelse af ägandeform till de
personliga ersättningsorden men böjas och hafva samma
förbindelser som egenskapsorden», heter det s. 28. Man kan vänja sig
vid mj-cket, och möjligen komma dessa benämningar att ej
stöta dem, soin från barndomen blifvit vanda vid dem; dock
synes oss nyttan af en sådan terminologi tvifvelaktig, särskildt
med afseende på dem, som vilja utsträcka sina studier
utöfver folkskolans stadium. Och i alla fall böra de nya
benämningarna vara lyckligare funna än det här ofvan begagnade
»förtidsform» i st. f. imperfektum. Då ordet »förtid» nu knappast
är brukadt annat än i uttrycket »i förtid», kan benämningen rent af
blifva vilseledande. Bättre är då »dåtidsform» hos C. & O. I st.
f. »satsdel» ha de sistnämnda »satsbyggnadsdel» (S. 87: »Redogör
för byggnadsdelarna i följande satser!») och i st. f. »bestämning»
till ett ord »tilläggsord». Det förra anse vi lika visst vara en
försämring som det senare en förbättring.
Olikheterna mellan de båda böckerna äro många och i
ögonen-fallande. Hrr C. & 0:s är redigt uppställd, klar, tydlig och
lättfattlig med afseende på framställningssättet saint från början till
slut vittnande om pedagogisk erfarenhet. Detsamma kan man ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
