Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gillqvist, H. Om innebörden af språkreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
H. GILL QVIST.
då undervisningen genom det oblidkeliga
»bock^-räknandet med ty åtföljande betygsättning vändts från sin
väckande uppgift till ett järnhårdt kontrollerande. Kunde
verkningarne häraf följas till sina konsekvenser, tror jag
de mest allvarsamma perspektiv skulle öppna sig. Bland
annat ligger sannolikt häri en ej oviktig grund till den ofta
hos unga studenter rådande filisterartade uppfattningen af
lifvet, som gör dem, redan innan de lämna skolan och kanske
sedan för hela lifvet, oförmögna att skilja mellan väsentligt
och oväsentligt, sken och verklighet.
Emellertid en ändring förestår. I franskan har
läro-verkskommitén vid angifvandet af målet strukit
öfversättningen från modersmålet, och i fråga om tyskan och
engelskan är valet lämnadt mellan en uppsats och en
öfversättning, hvarjämte föreskrifvits, att texten till de
öfversättningar, som få ifrågakomma, skall författas med noga
hänsyn till den af eleverna genomgångna litteraturkursen.
Utan att här dröja vid kommiténs tillämpningar af den
häri uttalade principen: konstruktionsskrifningens
ersättande af imitationsskrifningen, låt oss söka fatta vidden
af dess innebörd!
Den gamla språkmetodens skriföfningar voro ur
synpunkten af öfversättningar ett »over ævne». Helt naturligt,
ty för att i egentlig mening öfversätta ett språkalster från
modersmålet till ett främmande språk, fordras, att
öfversättaren, efter att hafva fattat innebörden af det föreliggande
språkuttrycket, direkt ur sin språkkänsla skapar den
främmande dräkten. En dylik förmåga af omedelbar
språkproduktion framspringer som så många andra psykiska
resultat på för oss obekant sätt ur själslifvets djup. Det
karakteristiska i den kan icke bearbetas med några metoder,
och det finnes därför till denna högre språkkonst endast
indirekta anknytningspunkter för undervisningen.1)
*) Häri ligger svårigheten att lära tala ett främmande språk.
Talförmågan, såsom hörande till det högsta slutresultatet, ligger utom
metoders räckvidd. Att rikta direkta ansträngningar på att förvärfva
den är lönlös möda. Men hvar och en kan lära sig efterhärma det
talade språket. Vi skola se, hur efterhärmandet af talspråket på
skolans lågstadium är ett förträffligt pedagogiskt medel; för den resande
är det af stor tillfällig nytta. En lärdom för lifvet eller för
språkkännedomen i högre mening är den efterhärmande talfärdigheten icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
