Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Nordlander, J. Modersmålsöfningar, af F. Rignell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115 c ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
stycken för deklamation i dito. Stockholm 1904.
Aktiebolaget Hiertas bokförlag.
Dessa båda häften äro visserligen anspråkslösa till omfång och
uppträdande, men böra dock ej alldeles drunkna bland hopen af
skolböcker, som nu se dagen. Särskildt gäller detta det förra häftet.
Detta afser att vara en hjälp vid den första undervisningen i
uppsatsskrifningen och innehåller ett 20-tal korta berättelser och
skildringar, af hvilka hvar och en framställes på tre olika sätt. De stycken,
som utmärkas med bokstafven A, innehålla hufvuddragen och
själfva fakta, medan jB-styckena äro en smula fylligare och meddela
belysande biomständigheter. Detta är i ännu högre grad fallet med
cle stycken, som betecknas med bokstafven C. Förf:s mening är,
att läraren först skall föreläsa ett A- eller 5-stycke och sedan låta
lärjungen försöka att återgifva detta och därtill skänka lif och
fyllighet åt framställningen. Målet för hans sträfvan bör därvid vara
.att något så när nå den form, som motsvarande C-stycke har. Förf:s
afsikt torde bäst framgå af ett exempel. I berättelsen 11:0 4 lyder
första stycket sålunda:
.4) En bonde fick sin i ett skjul förvarade fisk uppäten af en
björn. För att mota bort nalle fyllde han en stor tunna med stenar.
B) En bonde brukade vittja sina nät om kvällarna. Fångsten
lade han i förvar i ett skjul. Detta låg uppe på ett icke särdeles
högt men ganska brant fjäll. En björn vädrade emellertid upp den
rara fisken och gjorde sig flera nätter ett godt mål. Bonden
upptäckte dock snart tjufven, och han beslöt att söka vänja nalle af
med de visiterna. Till den ändan fyllde han en stor tomtunna
med stenar.
C) Det var en gång en rik bonde, som ägde en gård västanfjords
på Island. Gården låg vid foten af ett fjäll, mellan detta och sjön.
Sommartiden brukade han ofta i kvällningen vittja sina i fjorden
utlagda nät. Sedan bar han upp fisken, om han lyckats få någon,
till ett litet, halft fallfärdigt skjul, som stod kvar sedan förre ägarens
tid. Det låg uppe på fjället ett kort stycke från branten. Men det
fanns björn, i trakten, och en sådan lurfvig.best hade fått väderkorn
på den färska fisken, där den hängde i ett hörn af det lilla skjulet.
Mer än en natt hade han osedd hälsat på och tagit sig så pass grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
