Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - Swz. E. Språklära för de allmänna läroverken, förk. uppl., af Erik Brate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163 c ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
afser, erbjuder den härigenom vissa fördelar framför en lärobok,,
hvars innehåll meddelas »i koncentriska cirklar».
Brates språklära utmärker sig visserligen icke — såsom
Beckmans — genom en mängd nya intressanta uppslag, men genom sin
närmare anslutning till gängse uppställning och terminologi har den
kanske å andra sidan ett visst företräde i mångens ögon. Så utan
nyheter är den för öfrigt icke. Förf. har t. ex. med skäl öfvergifvit
den gamla ohållbara betydelsedistinktionen mellan transitiva och
intransitiva verb, som sålunda särskiljas endast genom sin olika
konstruktion med eller utan ackusativobjekt (sid. 96—97). Han
upptager korrekt supinum bland finita former (sid. 103). Han ut-*
rangerar ock det för svenska språket numera imaginära
dativobjek-tet (sid. 139, 140), om ock de båda »anmärkningar», som skola
klargöra dativobjektet ersättande uttryck i vårt språk, kunnat från
pedagogisk synpunkt något bättre formuleras. Termen
imperfek-fektum är utbytt mot den mera korrekta preteritum. Mindre
lyckliga äro kanske andra terminologiska nyheter. Så termen
»sammanställda tempus» i st. f. sammansatta tempus. Det samma gäller
måhända i än högre grad termen »pausgrupp», som ju ej skall
beteckna en grupp af pauser. Den kan gifva lärjungen anledning
till en vilseledande idéassociation. Termen »obekanthet» är icke
heller lätt tilltalande
Uppställningen inom de särskilda kapitlen och afdelningarna
är i allmänhet redig och klar, om ock öfversiktligheten stores af en
ofta omständlig vidd. En viss sträfvan efter fullständighet i detalj
gör just sådana partier, som skulle erbjuda minnesregler,
oanvändbara såsom sådana. Såsom exempel härpå kunna vi hänvisa till
redogörelsen för bruket af stor och liten begynnelsebokstaf (sid.
30—33) och bruket af komma (sidorna 36—43!).
Öfversiktligheten stores ock i icke ringa mån af förf. :s
egendomliga anordning af exemplen. I allmänhet sammanföras sådana i rätt
omfångsrika stycken framför tillhörande regel (deskription eller
förklaring). Om förf:s afsikt med anordningen i fråga endast är att
gifva ledning åt läraren vid en hevristisk preparation, så är den ju
alldeles öfverflödig. Ar åter meningen att vid sådan preparation
förelägga styckena för eleven, så är anordningen olämplig, enär den
formulerade regelns närhet lägger hinder i vägen för ett
hevris-tiskt förfarande. Vid öfverläsning slutligen måste regeln (resp.
deskription eller förklaring) genomläsas först, om eleven skall
kunna med någon säkerhet göra vederbörliga iakttagelser på exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
