- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioandra årgången. 1906 /
181

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svenska Akademien och rättstafningsfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181 SVENSKA AKADEMIEN OCH RÄTTSTAFNINGSFRÅGAN.

framhållit, att, om den ock i sitt utlåtande anser sig böra betrakta
rättstafningsfrågan uteslutande ur pedagogisk synpunkt, denna
dock icke är den enda, som kan ifrågakomma. Att vårt lands
rätt-stafningslärare så agitatoriskt yrka på bortskaffandet af allt, som de
anse försvåra inhämtandet af vår ortografi, är ju ur deras speciella
synpunkt helt naturligt, men det bevisar icke alis något med
afseende på den stora läsande allmänhetens mening eller intresse. Med
största säkerhet kan man påstå, att den ojämförligt öfvervägande
delen af vårt folk känner hvarje ortografisk rubbning som ett obehag-,
hvilket den endast med motvilja underkastar sig. Ett bevis härpå
bland många är, att, huru många framstegsvänliga tidningar vi än
hafva i vårt land, så finnes ändå knappt någon mera betydande, som
vågat sig på en radikal rättstafning: alla inse, att de med en sådan
stafning skulle riskera att blifva utan publik. Åt
rättstafnings-lärarnes enighet i fråga om önskan att på en gång reformera hela
d t-området må ej tillmätas en för stor betydelse. Man måste vid
en rättstafningsreform för öfrigt tänka efter, huruvida det är rätt
att se saken uteslutande urdeskrifvandes synpunkt. Vore
det icke billigt att taga hänsyn äfven till de läsandes intressen
och känslor? De talande äro dock mångfaldigt flera än de skrif vande
fi vad en enda person en enda gång nedskrifver, den kunna tusen
eller hundratusen komma att läsa, ej blott en gång, utan många
gånger.

De svårigheter, man vill afhjälpa genom öfverstyrelsen förslag
beträffande v-ljudets stafning, synas Akademien motvägas af andra
svårigheter. Akademien delar för öfrigt alldeles öfverstyrelsens
mening, att f-ljudet är tydligt hörbart i sådana ord som till h a f s,
till lifs, men finner just därigenom en svårighet för införandet af
v i stället för f i grundformen, enär då en kollision uppkommer
mellan den fonetiska principen och den så kallade samhörighetslagen.
Man kan undra, hvartill det till exempel skall tjäna att just mot
rådande bruk skrifva g r o v, g r a v, då detta v ju genast i de
neutrala formerna, såsom fonetiskt ändradt, måste utbytas mot f.
Lärjungarne skulle i onödan belastas med en massa undantag. Däremot
synas olägenheterna vida mindre vid utbytande af f v mot v, om än
behofvet af en sådan ändring ej förefaller ur ortografisk synpunkt
särskildt tvingande, enär teckningen af v-ljudet i vissa fall med f v
är bunden vid ganska enkla regler.

Om rättskrifningsundervisningen inrättas på ett mera
ändamålsenligt sätt än den nog mångenstädes under det senaste halfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:43:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1906/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free