Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Nordlund, K. De filosofiska universitetsexamina och lärarutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I)E FILOSOFISKA UNIVERSITETSEXAMINA
395
rande. För att emellertid i någon mån söka få fast
utgångspunkt ber jag att förberedelsevis få upptaga och taga
ställning i ett par vitala frågor.
Det har icke kunnat undgå iakttagaren, att här och där
som ett vägande motiv i diskussionen rörande
lärarutbildningen framhållits, hvad man kallat, »förhållandena inom
lärarkåren». Jag har själf hört frågan preciseras som en
-social» fråga. Jag vill ingalunda alldeles förneka, att
frågan har sin sociala sida, och till detta skall jag senare
återkomma. Men jag påstår bestämdt, att det i mycket ringa
grad är en social fråga. Det är i främsta rummet en
pedagogisk fråga. Här gäller detta: hvad kräfva våra allmänna
läroverk med deras en gång gifna läggning i teoretisk
utbildning af sina lärare såväl i allmänhet som för de särskilda
stadierna? Sedan den frågan i sin allmänhet är besvarad,
bör spörsmålet läggas under den synvinkel, som varit
utgångspunkten för kommitténs arbete, och nästa fråga blir
då denna: huru skall den nödvändiga lärarutbildningen nås
med största möjliga tidsbesparing? Först därefter har man
rätt att se till, huruvida den s. k. sociala frågan med
noggrant beaktande af dessa tvänne synpunkter kan,
åtminstone i någon mån, lösas. Man må nämligen fasthålla, att
öfverallt i samhället finnas s. k. sociala frågor. Och man
kan beträffande alla dessa ena sig därom, att de böra finna
sin lösning, så långt en sådan lösning kan underordna sig
samhällets högre kraf — men icke längre. Jag har velat
Ii af va detta sagdt därför, att det omöjligen kan förnekas, att
bakom opinionerna inom lärarkåren finnes en stark
underström af sociala synpunkter.
Jag vill då först kasta mig in på själfva hufvudfrågan :
hvilken lärarutbildning kräfva våra allmänna läroverk? Till
en början må härvid beröras en mycket allmän, men också
mycket viktig sak. Det är icke nog, att en lärare besitter
tillräckliga kunskaper i förening med pedagogisk takt och
rutin. Detta är nödvändiga saker, men det finnes en ting,
som är ännu nödvändigare för läraren, och det är intresse
för sitt ämne, man skulle nästan våga säga tro på sitt ämne,
Ty kärnan i undervisningens konst är förmågan att kunna
intressera eleverna för saken. Brister den, så hjälpa inte
kunskaper och formell rutin mycket långt. Men läraren kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
