Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmälningar och recensioner.
Tre nya läroböcker i trigonometri.
ii.
C. F. Rydberg, Lärobok i plan trigonometri, Stockholm,
P. A. Norstedt & Söner. 1906.
Föreliggande granskning hänför sig närmast till de speciellt nya
synpunkter, som författaren vill göra gällande i detta verk. De äro
i hufvudsak följande:
1) innan de egentliga trigonometriska funktionerna definieras,
införes något, som författaren kallar »trigonometriska linjer» ;
2) vid trigonometriens tillämpning på planimetriska
beräkningsuppgifter utgår författaren från definitionerna och de
trigonometriska satserna (sinus-, cosinus-, tangentteoremen o. s. v.) och
uppställer som mål att beräkna ett triangelelement hvilket som hälst,
då ett tillräckligt antal element äro gifna;
3) författaren vill tillmötesgå nyare reformkraf i
matematikundervisningen så till vida, att han upptager en grafisk framställning
af de trigonometriska funktionerna.
l:o. Hvad det första införandet i trigonometrien
beträffar, så förefaller det, som om författaren gör saken
onödigt invecklad. Det är mycket betänkligt att börja med
en del begrepp, som eleven i det följande af författarens bok
endast vid ett par tillfällen påträffar, och hvilka han i
andra böcker alldeles icke möter. Författaren börjar att tala
om »trigonometriska linjer för en viss båge» i en cirkel med
godtycklig radie och definierar dessa linjer såsom längder af vissa halfkoidor
eller sträckor af satta utefter vissa tangenter. Efter att hafva gjort
en, om man ser saken från den tredje af ofvan antydda synpunkter,
ganska sökt öfverenskommelse beträffande tecknen — hvarom
mera längre fram —, kommer författaren till, att exempelvis sinus för
en båge varierar med cirkelns radie mellan + 00 och — oo . Därefter
öfvergår författaren (sid. 4) till att införa trigonometriska tal för en
gifven vinkel. Samma nomenklatur, sinus, cosinus, tangent,
cotan-gent, användes alltså i två bemärkelser, dels för att beteckna vissa linje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
