Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
EDVARD STRÖMBERG.
De i det föregående antydda önskemålen för
realskolans vidare utveckling äro sålunda följande:
1) Att tyskans inträdande på schemat framflyttas
till 2. kl., och att rum beredes för modersmålet och
andra ej nog tillgodosedda ämnen.
2) Att det skriftliga profvet i engelska helt och hållet
afskaffas.
3) Att ali öfversättning till det främmande språket
upphör.
4) Att fordran på talfärdighet i examen uppgifves.
Om gymnasiet måste jag fatta mig kort, enär det ännu
ej föreligger någon slutgiltig detaljerad undervisningsplan.
Gymnasiet har, utöfver realskolans allmänbildande uppgift,
till särskildt ändamål att grundlägga de vetenskapliga
insikter, som vid universitetet eller högre tillämpningsskola
vidare utbildas, säger § 3 i nya läroverksstadgan.
Här kan man uppställa till debatt frågan, om det
verkligen bör vara gymnasiets »särskilda ändamål», hvilket man
väl får fatta som liktydigt med hufvuduppgift, att
grundlägga vetenskapliga insikter i den mening, som
läroverksstadgan tydligen åsyftar, nämligen att hos en lärjunge
väcka intresse för historia, hos en annan för matematik etc.
För egen del håller jag före, att lika själfklart som
realskolans uppgift bör vara öfvervägande praktisk, lika
själfklart bör gymnasiets habitus vara först och främst
samhällelig d. v. s. att framför allt annat skall intresset för det
nutida samhälls- och kulturlifvet i alla dess skiftande
former väckas hos alla lärjungarne utan undantag. Och detta
bör ske på ett vetenskapligt sätt. Dithörande frågor skola
alltså behandlas i form af problem och ej såsom en gång
för alla fastslagna sanningar. Denna skolans skuld till
samhället har ju nyligen prof. Gustaf Steffen belyst i sina
artiklar om »Skolan, Samhället och Samhällsvetenskapen».
Och vid betalningen af denna skuld måste
undervisningen i de främmande språken lämna ett stort bidrag. Därvid
gäller det att behjärta den solklara och så många gånger
upprepade sanningen, att språkkunskap ej är själfändamål
utan blott medel att vinna nva andliga innehåll.
Lärjungen får därför på inga villkor bibringas den uppfattningen,
att han lär språket för dess egen skull. Denna villfarelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
