Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
igenom »barnaögat öppnas för naturens rikedom och oändliga
mångfald ».
Till det myckna goda, som med eller utan skäl sagts
om denna bok, vill anm. foga endast några anmärkningar;
»Nils Holgersons underbara resa» är en saga med
afgjordt undervisande syfte, en didaktisk saga. Den rör sig
liksom den s. k. folksagan i en delvis fantastisk värld; i
likhet med folksagan förmänskligar den djuren, gifver dem
tanke- och talförmåga; den använder ett af folktrons
fantastiska väsen, tomten, den upptager ett från folksagan
kändt motiv: Vår Herre, den allvise Skaparen, i täflan med
fåkunnigheten, som här representeras af en gammal bekant från
samma område, Sankte Per. Men oafsedt de lärorika,
särskildt etiska element, som återfinnas här, liksom ofta i
folksagan, meddelar boken, liksom andra läseböcker, åtskilliga
värderika insikter, framförallt geografiska: om vårt land, om
dess ytbildning, sjöar, klimat, växt- och djurvärld,
befolkningen och dennas lefnadssätt, t. o. m. ett och annat drag
ur dess historia. Äfven vid inhämtandet af dessa
kunskaper tages ju barnets fantasi i anspråk, men förf:s konst
visar sig icke minst i det lyckliga sätt, hvarpå tvänne olika
element tillgodosetts: å ena sidan den för uppfattningen af
verklighetsskildringen erforderliga mera bundna fantasien
och å andra sidan det fantasiens friare spel, som
sagoformen föranleder och som barnet så väl behöfver.
I teorien har man väl länge nog erkänt
nödvändigheten att icke ’ i större omfattning anlita barnets
tankeverksamhet, förr än dess föreställningslif och särskildt dess
fantasi genom lämplig näring fått vederbörlig utveckling. Men
svårare har det varit att i den pedagogiska praxis komma
ifrån intellektualismen. Framför anm. ligger i detta
ögonblick en nyligen utkommen, af en förtjänt läroboksförf.
utgif ven »kristen tros- och sedelära», afsedd för realskolans
andra klass. Där läser man: »På grund av vad Jesus
vittnat om sig själv och om sin enhet med sin Fader kallas (!)
han i vår troslära sann Gud.–Men vi människor kunna
aldrig med vårt förstånd fatta (!), hur Jesus kunde vara ett
med sin Fader, då han på samma gång var en sann
människa.» De barn i andra klassen, hvilka skola kunna
(enligt förf.:s afsikt) med riktig uppfattning »läsa och tydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
