Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
EDVARD GÖRANSSON.
jör den senare såväl från skolans som från det praktiska
lifvets synpunkt»1).
Å andra sidan har flertalet lärare sedan gammalt
behandlat dylika uppgifter så godt som uteslutande
algebraiskt, i det att den motsvarande ekvationen uppställts —
»den rationella delen af lösningen» enligt hr Nordlunds
terminologi —, hvarefter denna ekvation »hyfsats» — »den
mekaniska delen af lösningen». Det är förnämligast mot
ett på senare tid framställdt yrkande, att »praktiska
räk-uppgifter skola lösas medelst algebra», som hr Nordlund
vänder sig (såvida det gäller något mera än att vid första
undervisningen i algebra använda sig af detta
förfaringssätt för att inviga lärjungarna i ekvationsbegreppet). Som
nämndt kan hans ståndpunkt emellertid klart formuleras
sålunda: alla uppgifter, som kunna lösas utan ekvation, böra
också lösas utan ekvation.
Det ligger i sakens natur, att det ständigt förefunnits
en skarp motsats mellan dessa båda till ytterlighet gående
riktningar, hvilket stundom kommit till synes i den
pedagogiska pressen. I detta sammanhang vilja vi
förnämligast efter lektor Nordlund uppräkna de viktigaste af de
beskyllningar, som målsmännen för den onaturliga
räkne-metoden» rikta mot sina motståndare.
1) Problemen sammanställas i vissa grupper, t. ex.
»ränteproblem» som en grupp, »rabatt-problem» som en
andra, »diskont-problem» som en tredje,
»betalningsterminers reduktion» som en fjärde, »blandningsproblem» som
en femte, »arbets- och rörproblem(!)» som en sjätte, problem
på specifik vikt som en sjunde, problem på likformig
rörelse som ett åttonde, »bolagstal» som en nionde o. s. v.2).
Dessa grupper inöfvas i allmänhet med användning af
formler. Därvid är det icke ovanligt, att formlerna inläras
utantill och till och med flere formler för hvarje grupp af problem,
såsom t. ex. v=ht, h=Y> t o. s. v. På grund af
detta förfaringssätt blir ekvationens uppställning i många
fall slentrianmässig.
Jfr Bihang till praktiska profuppgifter i räkning (se ofvan!)
2) Jfr längre fram anförda arbeten, särskildt de af Lindman.
och W. Jonson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
