Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om grekiska egennamn i svenskan m. m.
I anledning af Lektor Hallströms recension i h. 7.
Det är egentligen icke min afsikt att komma med
något genmäle mot de anmärkningar, hvilka Lektor
Hallström fogat till sitt välvilliga och för mig mycket
glädjande omdöme om min grekiska kulturhistoria. Då jag
emellertid — af skäl som jag strax skall meddela — griper till
pennan, vill jag yttra några ord om de anmärkta sakerna.
Nödvändigheten af stark förenkling och
generalisering, som är rådande i hvarje kortfattad öfversikt, innebär
faror, mot hvilka författaren aldrig nog kan vara på sin
vakt — det känner jag väl af erfarenhet. Anmälaren har
påpekat ett fall, där jag blundat, nämligen i fråga om
Epiktet. Jag vill ha Epiktet placerad bland stoikerna i
Rom vid sidan af Markus Aurelius. Så vinnes den
lämpligaste anknytningen; sambandet mellan dessa båda
filosofer är bekant för dem, som läst Viktor Rydbergs
»Romerska kejsare» eller »Filosofiska föreläsningar». Vid
denna anknytning har genom förbiseende uppstått, hvad
man med en förskönande term skulle kunna benämna ett
zeugma.
Likartadt men efter min uppfattning ej felaktigt är
förhållandet med placeringen af Gorgias. Då jag utförligt
redogjort endast för platonsk religionsfilosofi (om
uttrycket tillåtes i här erforderlig betydelse) och politik, hade
jag ej många rubriker att välja på. Gorgias fick ej saknas,
och Gorgias innehåller väl ej den utvecklade idéläran,
men den grundåskådning (»de bägge världarna»), hvarur
denna utvecklats. »I Gorgias finna vi idéläran i hennes
brodd» (Lutoslawski, Raeder).
Hvad beträffar Leokares, är jag skeptisk och har af
konstnärsnamn ju endast nämnt de högsta spetsarnas;
Herkules Farnese är allmänheten betydligt närmare än
bronsstat vett en i Louvren.
Jag kommer nu till den anmärkning, som föranledt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
