Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR BÖRA VI UTTALA C I LATINET?
483
tidrymd af ioo år kunna ett språks ljud förändra sig
betydligt.
Men — kan man invända — om vi också ej kunna lia
samma fordringar i fråga om latinets uttal som vid ett
mo-därnt språk, så kunna vi dock tillnärmelsevis nå ett riktigt
uttal. Utan tvifvel. Men äfven detta skulle kosta en möda,
som jag tror ej skulle motsvaras af resultatet. Låtom oss
fastställa t. ex. republikens sista århundrande som
norm-gifvande för vårt uttal och se till, hur det skulle ställa sig
med den praktiska tillämpningen! Skulle vi ej stranda
redan på kvantitetsfrågan? Hur svårt skulle det ej vara att
få lärjungarna att uttala kort vokalljud med följande kort
konsonantljud, t. ex. bonus, bene! Det går en svensk tunga allt
för mycket emot att uttala en sådan kvantitetsföljd ledigt
med vår accentuering. Och skulle man öfva in det riktiga
uttalet i ord med latenta kvantiteter: lång vokal + dubbelt
konsonantljud, t. ex. nüntius, rëgnum, üllus, (men ultra),
valium (men vallis) dixi, äctus, flictus (men dictus düctus, jictus)
jr actus (men jrdngof) Hur skulle man bära sig åt i de ord,
där vi ej ha någon hållpunkt för afgörandet, om en sådan
vokal är kort eller lång?1) Och hur skulle vi ej vidare få
korrigera vårt uttal af vokaler och diftonger! Jag vill i
förbigående endast påpeka vårt felaktiga uttal af A^okalen
u, af diftongerna au och eu, t. ex. claudo, clausi (klavdo,
klajsi). Och bland konsonanterna skulle det icke vara
ensamt c före »len» vokal, som t arf våde rättelse. Vårt uttal
t. ex. af tonlösa explosiver {k p t), af h, v, z lämnar nog
åtskilligt öfrigt att önska i fonetiskt hänseende.
Kort sagdt, vi skulle få decimera den knappa tid, som
nu är anslagen för latinundervisningen, med en rigorös
fonetisk exercis för de arma nybörjarna.
Och hvad betyder egentligen vårt uttalssätt af latinet
i dessa dagar? Uppgiften med latinundervisningen är ju
nu och måste vara, icke att kunna tala latin, knappast
*) Däremot anser jag — i förbigående sagdt — ingalunda, att det
är bortkastadt arbete, om lärjungarna tillhållas att ge akt på
vokalkvantiteten, särskildt i slutstafvelser. Tvärtom! Ett sådant arbete
betalar sig ganska bra, då de börja läsa latinsk vers. Men detta är
också nästan den enda uttalsfråga vid latinundervisningen, som har
någon praktisk betydelse och som det därför är vardt att »bråka med».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
