- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
18

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

; 18

MAGNUS LEMOINE.

där R är motståndet i ledningen mellan de punkter, vilkas
potentialskillnad är (pi—p2) voit. Här betone man, att
»potentialfallet» i en ledning är lika med produkten av
strömstyrka och motstånd. I en sluten ledning är
summan av alla elektromotoriska krafter lika med
potentialfallet.

Värmèutveckling,

Vi ha funnit, att energiutvecklingen i en strömbana är
i (pi — pa)t joules; då pi—p2=iR, kan man också skriva
detta uttryck i2Rt, varav framgår, att energiutvecklingen är
proportionell mot strömstyrkans kvadrat; men att
potentialfallet i ledningen dock ingår, emedan i är beroende härpå,
detta allt under förutsättning, att några elektromotoriska
krafter ej finnas i den betraktade delen av ledningen. Vad
blir då av den energi, som utvecklas av den elektriska
strömmen? Energien är oförstörbar. Man ser lätt, att ledningen
uppvärmes. Energien omsättes således till värme. För att
få en formel härför ha vi endast att till ovan funna uttryck
för energiutvecklingen foga värmets mekaniska ekvivalent
(här det tal, som uttrycker, huru många gramkalorier en
joule utgör). Användning av den elektriska strömmens
värmeverkningar för belysning och uppvärmning samt för
mätning av strömmar i Hitzdraht-instrument genomgås;
samtidigt framhålle man ock olägenheter därav vid elektriska
ledningar genom den energiförlust, som genom
uppvärmningen uppkommer; möjligen kan man redan här antyda,
huru man söker minska uppvärmningen genom att använda
liten strömstyrka, men hög spänning. Man påpekar, huru
värmet är den form, till vilken energien lättast övergår,
men ock den, som är svårast att omsätta till andra former,
den »lataste» av de olika energiformerna. Kanske det ej
heller vore alldeles olämpligt att här visa, huru värme
direkt kan överföras till elektricitet, ehuru med stora
förluster, i termostaplar och samtidigt antyda Peltiers fenomen.

Elektrokemi.

Den elektriska strömmen kan dock omsättas till andra
former än värme. Leda vi den genom en elektrolyt, t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free