Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
E. SCHWARTZ.
för utan tvifvel L. W: s reflexion om G: s förbindelse mecl
mamsell Lilljebjörn: »Det är den gamla historien om en
man, som fäst sitt hjärta, innan hans mognad nått sin fulla
utveckling, innan han ännu fattar, att till kärlek hör full
ömsesidig förståelse.» Man kan därför icke häller
instämma med L. W., då hon utan reservation citerar Hilma
Borelius’ lika förhastade uttalande om G: s förhållande till
fru von H. och mamsell L.: »Hos den ena söker han näring
för sin själ, den andra blir hans hustru. Ali right!»
Från-sedt det påtagliga öf verskatt ande af fru von H: s
intellektuella begåfning och bildning, som ligger i dessa ord, och
underskattandet af mamsell L:s intelligens, innebära de
en ensidig intellektualism: Elimineras intelligensen hos
en kvinna, återstår intet annat än kroppen — eller
möjligen något mer, som lika litet kan gifva en man någon
näring för hans själ. Lyckligtvis är — såsom Hilma
Borelius icke tyckes riktigt förstå — »den härskande manliga
uppfattningen» en annan. Beklagligt vore ock i sanning
den högt begåfvade vetenskapsmannens lott, om han
endast bland begåfvade kvinnor med samma studier som
han kunde finna värdiga föremål för sin kärlek, kunde
finna »full förståelse» och »näring för sin själ.»
Erfarenheten talar lyckligtvis ett annat språk. Kärleken mellan
man och kvinna är ju en hjärtats — icke intelligensens —
sak och äktenskapets ingående bör vara detsamma.
Förståndets pröfning gäller väl därvid ock väsentligen den
frågan, om äktenskapet kan förblifva en hjärtesak. Trots
de upprepade fallen af missförstånd vittnar G: s äktenskap
därom, att han icke misstagit sig i detta afseende på sig
och sin fästmö. För honom var — för att begagna
professor Sahlins ord — förhållandet till fru von H. och
förhållandet till fästmön två skilda saker. Att å fru von H: s
sida förhållandet icke var detsamma till »mannen med
den starka själen och det veka hjärtat» jäivar ingalunda
denna uppfattning, och om han med tiden fick ögonen
öppna för att så varit, vittnar hans fortsatta vänskapliga
brefväxling och senare beröring med fru von H., att han
kände sig säker på arten af sina känslor. Förf. hade gjort
klokt i att icke acceptera denna uppkonstruerade historia
om hvad man kallat Geijers »stora kärlek» och om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
