Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
ingvar olsson.
knän», för att begagna ett af deras bevingade ord. Helt
visst kommer krafvet på anskaffande af en dyrbarare
klassisk undervisningsmateriel hos många närmast att
väcka en känsla af förvåning. Man är ju van vid att i så
riklig mån, som omständigheterna medgifva, tillgodose
de matematiska och naturvetenskapliga disciplinerna med
kostbara samlingar och apparater. Men att nu äfven
klassiciteten vill vara med i konkurrensen om anslag, är
något nytt. De, som nu äro medelålders män, eiinra sig
den tid, då de inhämtade sitt klassiska vetande ur
textupplagor af tråkigt utseende och särdeles torftig
typografisk utstyrsel samt naturligtvis utan illustrationer. De
flesta hade knappt hört talas om Apollo de Belvedere eller
hade en aning om utseendet af en amphora eller crater.
Detta var under »latinherraväldets» tid. Det enda, som
läroverken bestodo den klassiska undervisningen, var, att
i deras boksamlingar förekommo en del gamla textupplagor,
ofta från 16- och 17-hundratalen, samt ett och annat
lexikon. Och nu, då tiden för latinstudiet blifvit reducerad till
ungefär hälften (i latin 48 veckotimmar före 1895, 40 t: r
efter 1895 24 t: r för närvarande; i grekiska 25 t: r före
1895, 24 t: r efter 1895 moc 13 t: r f. n.), framträder fordran
på klassiska museer, om än i miniatyr och imitation!
Men vill man det nya målet, må man vilja de medel,
som erfordras för att nå detta mål.
Jönköpingsförslaget kan i alla händelser tjäna som
uppslag. Det kan väcka tanken på anskaffande af
undervisningsmateriel af antydd art på sådana orter, där man
är i den förmånliga ställningen att kunna få det behöfliga
penningunderstödet ur läroverkets kassor eller genom
enskildt mecenatskap. Vår.t land har haft många mecenater,
då det gällt naturvetenskaplig och geografisk forskning.
Hvarför skulle man antaga, att sådana alldeles skulle
komma att saknas i fråga om obetydliga belopp för främjandet
af kännedomen om de folks lif, som grundat vår odling,
och utan hvilka vårt land såväl som andra länder
sannolikt skulle befunnit sig något tusen år bakom sin nuvarande
utvecklingsståndpunkt ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
