Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
anmälningar och recensioner.
egenskapen, att i de särskilda detaljerna vara korrekt och
med ali önskvärd korthet och tydlighet gå rakt på sak. Till
största delen ha förklaringarne formen af en öfversättning,
som för det mesta lyckats utgifvaren godt. At
sakförkla-ringarne, som visserligen äfven de äro rätt talrika, kände
utgifvaren måhända ägnat mera intresse. Inledningens
karaktäristik af Curtius’ författarskap, i enskilda uttryck lånad
från Vogel, har blifvit schematisk och en smula intetsägande.
Och annat att förtiga borde utg. ha yttrat några ord till
värdesättning af Curtius’ skildring af slaget vid Issus. Det
vore t. ex. lämpligt, att den omisstänksamma ungdomen
finge en vink därom, att hvad beträffar läget af staden
Issus och det nuvarande namnet på floden Pinarus, så är
detta föremål, hvarom de lärde i våra dagar tvista af hjärtans
lust,
På ett och annat ställe anser jag den gifna tolkningen
förfelad eller åtminstone oviss; jag anför några småsaker till
utg:s och andras bepröfvande.
Kap. III, 16: »sacraverant, hade satt såsom en helig
fågel»; om det latinska uttrycket (aquüam .... sacraverant)
är egendomligt, så är den svenska öfversättningen nästan än
underligare. Jag förmodar, att den skall innebära, att örnen
skulle ansetts som en helig fågel och därför i afbildning
placerats på konungens vagn. Frågan är blott, om detta
kunnat uttryckas med ordet sacraverant. Curtius måste väl
ha velat säga, att den gyllene örnen på kungens vagn
uppsatts som ett slags åyaX[ia. Så förklarar Vogel sacraverant
= àvédeaav och förordar den fria öfversättningen: hatten
aufgepflanzt, men anser stället korrupt. Möjligen har Curtius
missförstått ett dvé&saav, som han funnit i en källskrift. Kap. IV, 4:
»inultus, ohämnad, utan att själf lida någon skada». Nybörjaren
måste tro, att båda Öfversättningarne här äro användbara,
eller också, att den ena betydelsen låter sig härledas ur den
andra. Ibid., 6: »adsargat, konjunktivus, emedan cum är
kon-cessivt.» Dylika uttryck, ehuru mycket vanliga, böra helst
utmönstras; hvarför icke skrifva: emedan satsen är koncessiv?
Kap. VI, 11: »parricidii, af pater och caedere o. s. v.» Denna
etymologi står numera i låg kurs. Ibid., 19: »militari vulgo,
för krigsfolk». Öfversättningen är icke riktigt lyckad. Vogel
har: »dem Soldatenvolke», hvilket väl icke är alldeles det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
