Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
FOKLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA. 4
Om kunskap i två främmande språk på tre år skulle
meddelas till det mått, som affärsmannen, industriidkaren och
åtskilliga ämbetsmän (vid post, telegraf, tull m. m.)
behöva, skulle undervisningen i realskolan därigenom
alldeles förryckas och komma att i allt för utsträckt grad
bestå i ord plugg (ljudmemorering). Tankens målsmän ville
nog också göra realskolan ønspråkig, men detta vore både
kulturellt och ekonomiskt en fara.
Vidare skulle folkskolan själv lida på ändringen, då
den finge lägga om sin studieplan efter realskolans krav.
Dess undervisning måste då med nödvändighet syfta på en
inträdesexamen till realskolan. Detta vore för folkskolan
mycket olyckligt, ty den, om någon skola, borde få vara
en fri uppfostringsskola. Men sättes en examen såsom
folkskolans yttersta mål, då blir det slut med folkskolan
som uppfostringsskola.
Talaren delade ej heller inledarens mening, att den
ökning på de lärda banorna, som bleve en säker följd av
reformen folkskolan-bottenskola, ej vore farlig. Tvärtom
fruktade han, att ungdomen därigenom skulle dragas från
näringarna och ett ämbetsmannaproletariat skapas.
Det funnes visserligen beaktansvärda sociala skäl, som
kunde tala för förslaget. Men man hade här att mest tänka
på de pedagogiska synpunkterna, och dessa talade mot.
Det vore möjligt, att tanken i en framtid under helt
förändrade förhållanden kunde förverkligas. För närvarande
kan denna tanke ej realiseras, bland annat på grund av
folkskolornas högst olika utveckling. Frågan om
folkskolan som bottenskola är alltså icke för närvarande en
aktuell fråga.
Beträffande förslaget om mellanskolor ansåge talaren
emellertid, att det redan nu kunde realiseras, men då borde
dessa mellanskolor göras fyra-åriga.
Rektor Örtenblad ansåg att frågan isynnerhet vore
af social art. Läroverkslärarne vore nu i allmänhet ganska
demokratiska och såge gärna demokratiska reformer. För
reformen folkskolan-bottenskola talade skolornas
organisation i Schweiz. Men tiden för reformen vore ännu ej inne.
Skolan borde förhålla sig lugnt avvaktande och ej söka
föregripa utvecklingen. Den borde dock på samma gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
