Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
gent är i vida kretsar omfattad», och inte förklaras med en
blott hänvisning till att en vederläggning skulle ha tagit för
lång tid. Emellertid vill jag till undvikande av varje
missförstånd framhålla, att det visst inte är min mening, att
Lilla katekesen bör strykas ur kristendomsundervisningen;
enstaka kärnord ur den böra läsas ganska tidigt, och i sin
helhet bör den inträda, när lärjungarna hunnit få någon
föreställning om dess historiska miljö. För egen del brukar jag
afsluta kristendomsundervisningen i 7:2 med att repetera
Lilla katekesen.
Då jag har den sålunda uttalade uppfattningen om själva
grundtanken i den recenserade bokens plan, skulle jag kanske
kunna avbryta recensionen här. Men jag har svårt att
alldeles förbigå sådana sidor av den, som icke bero på dess
ställning till Lilla katekesen. När jag nu går att påpeka
några sådana, skall jag försöka undvika sådana spörsmål,
där den dogmatiska uppfattningen är avgörande.
En god sida hos bokens framställning är, att den
konsekvent utgår från berättelser och andra stycken nr bibeln.
En annan, att förf. har strävat att tillgodogöra även sådana
bibelställen, särskilt ur Gamla testamentet, samt sådana,
verser ur vår psalmbok, som i allmänhet äro oförtjänt
förbisedda. Likaså märker man en tydlig strävan efter det
praktiskt-etiska.
Men så väsentliga äro knappast dessa förtjänster, att de
uppväga de stora bristerna. Jag vill i fråga om dessa
fortskrida från de mera ytligt liggande, formella, till de mera
djupgående, reella.
Till en början kan jag då inte underlåta att fästa mig
vid en viss vårdslöshet i det mest ytliga, korrekturläsning,
kommatering o. dyl. Ibland blir sammanhanget oklart av
dylika grunder, t. ex. sid. 18, där siffran 1) synes ha
kommit två rader för långt ner, eller sid. 43, där siffran 4, synes
ha utfallit framför öfverskriften »Jesus är Herren i Guds rike?.
En underlig brist på klarhet och konsekvens framträder
här och där i sättet att hänvisa till bibelställen. Det heter
t. ex. sid. 11: »Läs berättelsen om Jesaja», och sid. 20:
»Läs berättelsen om Jeremia». Ja, vilken? T. o. m. för
en van lärare kan det vara förenat med svårigheter att gissa,
vilka episoder i de båda profeternas lif förf. anser passa i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
