Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
SVEN BRISMAN.
land hade man institutet »act of attainder», som
innebar, att konung och parlament på den för en lags antagande
vanliga vägen kunde helt enkelt besluta, att den eller den
personen skulle avrättas, detta utan att han dömts eller
ens begått något lagbrott. I Sverige hava vi någorlunda
motsvarande exempel i vissa av våra ständerdomar och
särskilt i frihetstidens utomordentliga kommissioner och
politiska domar. Det hör till de allra mest givande
uppgifterna vid historieundervisningen att med ledning av de
tryckta akterna — särskilt »akt om personlig säkerhet
samt säkerhet om äganderätten» av 1769 — påvisa huru
den modärna uppfattningen om personlig säkerhet och
individens rättigheter mot frihetstidens slut börjar tränga
igenom, ej blott när det gäller den rena rättssäkerheten,
utan äfven beträffande religions- och yttrandefrihet o. s. v.
Vi hava nu anfört en del exempel, som alla höra till
den första av de två avdelningar, i vilka vi funnit det
lämpligast att uppdela denna framställning. De hava
sålunda alla rönt idéers och tänkesätts uppkomst,
utveckling och död. Vi övergå därmed till den andra
huvudfrågan, nämligen huru man skall kunna tillämpa
utvecklingssynpunkten på historiska personer och institutioner.
Enligt min erfarenhet är det just i detta avseende
som ett konsekvent tillämpande av utvecklingsprincipen
visar sig mest fruktbärande. Det är även här som den
egentligen kan framställas i sin renhet. Man kan härvid
utgå från behovet, som städse bör vara det grundläggande
begreppet. Människorna hava på olika utvecklingsstadier
olika politiska, ekonomiska, religiösa o. s. v. behov;
huvuduppgiften blir att belysa hur just det statsskick, den
organisation, den religion o. s. v. framarbetas, som
tillgodoser de rådande behoven, samt att påvisa hurusom
varje för oss främmande åskådning, lag eller institution
en gång fyllt ett behov och sålunda haft ett förnuftigt
ändamål. Det gäller även att framhålla huru allt som
upphört att tillgodose ett behov småningom arbetas bort
eller ombildas. För att vinna fasthet vid framställningen
kan man införa ett par enkla termer, t. ex. berättigad för
allt som fyller ett behov och oberättigad för motsatsen.
Man kan sålunda på ett enkelt sätt påvisa att dok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
