Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DIDAKTIKENS TEKNISKA GRUNDSATS.
199
jungen till att »slå i sig», såsom det heter, utanläxor —
till och med den i den naturligaste ordning, det strängaste
sammanhang och den mest omfattande fullständighet
meddelade undervisning, som är ägnad att såvidt möjligt
leda lärjungen till en systematisk insikt i ämnet.
Ali undervisning är, hafva vi sagt, ett slags bevisning.
Om man fasthåller detta och gör sig noggrant reda för
hvad bevisning är, så skall man finna, att åtskilliga
allmänt gängse grundsatser rörande undervisning, mellan
hvilka kan synas råda en viss strid, låta härleda sig ur en
enda så, att deras skenbara motsats ersättes med
samstämmighet. »Bevisa är att väl visa — och behöfves alltså för
den, som ej väl ser det,» hvarom fråga är, och kan utföras
endast af den, som klart och tydligt fattar såväl det, som
klart och tydligt skall visas, som ock det sätt, hvarpå det
skall framställas för att kunna riktigt väl ses. Det, som
skall bevisas, kan antingen vara ett omedelbart gifvet
eller ock ett icke omedelbart gifvet. I det förra fallet
består beviset blott i att fästa uppmärksamheten därpå, så
t. ex. vid det varseblifna såsom sådant, för hvars
verklighet något annat bevis ej behöfves. I det senare fallet
måste beviset utgå från ett omedelbart gifvet och bekant
samt visa ett samband mellan detta och det, som skall
bevisas ; detta är bevis i egentlig bemärkelse. Det uppvisade
sambandet åter är antingen det successivt iakttagna
sammanhanget mellan det hela och dess del eller ock det
successivt begripna sammanhanget mellan grund och följd1)
Det förra slaget af sammanhang skulle man kunna kalla
för det öfvervägande intuitiva eller i vidsträckt bemärkelse
åskådliga sammanhanget, det senare slaget åter för det
öfvervägande diskursiva eller urskiljda sammanhanget.
Inom hvardera slaget af samband kan bevisningen utföras
antingen på ett öfvervägande analytiskt eller på ett
öfvervägande syntetiskt sätt. Den analytiska bevisningen är
den, som fortgår antingen ifrån det hela till delarna eller
ock från följd till grund; den syntetiska går i motsatt
riktning, d. v. s. antingen ifrån delarna till det hela eller ifrån
*) Jmfr. Chr, Jstc, ßoströms Förel. i Kelig. fil. utg. af S.
Ribbing, s. 19/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
