Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 208-
att säga, att de anklagade »förklarades skyldiga icke just för
beskyllningen om 1) mordbranden men däremot för1) sitt
människohat». En egendomlighet i språket är den oroliga växlingen mellan
I och ni samt mellan icke och inte t. o. m. i samma mening
(det förra t. ex. sid. 105, det senare sid. 112). — I fråga om äldre
svenska texter är det inte så lätt att avgöra, vilken grad av
modernisering som kan vara lämplig. För här ifrågavarande syfte spelar
ju formen en vida mer underordnad roll än exempelvis i en
litteraturhistorisk läsebok; i alla händelser får den inte bereda sådana
svårigheter, att intresset för innehållet lider därav. Det är nog
därför alldeles riktigt, att de medeltida svenska styckena ha blivit
översatta från fornsvenskan. Mera tveksam kan man vara, om man
inte fr. o. m. reformationstiden helst bör bibehålla den gamla
formen utan annan modernisering än möjligen i stavningen och i stället
med noter förklara, vad som behövs. Varför kan man inte låta Olavus
Petri säga »handla med Guds ord» och tala om den » kåta lekamen» ?
Skall det verkligen vara nödvändigt att i stället sätta in »
sysselsätta sig med» och »vällustiga»?
Styckena äro försedda dels i regeln med ursprungsbeteckning,
dels, där så har ansetts nödigt, med små inledande notiser samt
ord- och sakförklaringar, de förra inom parentes i texten, de senare
i noter. Den förstnämnda åtgärden är utan tvivel synnerligen
välbetänkt och bör för mången lärare samt en och annan mera
intresserad och försigkommen lärjunge ge uppslag till egna studier. Men
varför har den inte genomförts fullt konsekvent? Inledningar och
förklaringar säga i regeln just vad som behövs, oftare för litet än
för mycket; nog kunde t. ex. uttrycket i Luther-psalmen: » und kein’n
Dank dazu haben« behöva en förklaring. Att deras innehåll är
korrekt, är nästan överflödigt att nämna. Som smärre
inadvertenser kunna påpekas den ofullständiga uppräkningen av de »fria
konsterna» (sid. 158) samt den ensidiga karakteristiken av Luthers
» Om en kristen människas frihet« såsom en framställning av
sedeläran (sid. 166). Texternas enhetlighet och sammanhang skulle
kanske ha vunnit på att alla förklaringar förlagts till noter. Det
kan någon gång hända, att man vid första påseendet är oviss, om
en parentes hör till själva texten eller är en av utg. bifogad
förklaring.
Av liknande skäl, nämligen önskan att få ett så omedelbart
x) Kurs. af rec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
