Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner. 313
till de båda infinitiverna. Referre sägs om en magistratus och
cen-sere om en enskild senator. 20,29 urbanorum »humoristiska». Vore
icke »skämtare» lämpligare? 21,23 primum sententiam rogare.
»I senare tider brukade ordföranden» o. s. v. Här kan läsaren lätt
tro, att »senare tider» betecknar en tidpunkt senare än Cæsars
livstid. Dock frågade ju Cicero år 63 vid överläggningen om
Ca-tilinarierna först consules designati om deras mening. 22,31.
Co-matam (Galliam). Vad därmed menas, borde väl ha angivits i
kommentaren. Vid kap. 31 borde i komm, ha omnämnts, att det var i
Ravenna som Cæsar befann sig, när han fick meddelande om att
förhandlingarna i Rom misslyckats. Kap. 35 »Veni, vidi, vici»
förekommer ju sedan i texten kap. 37 och kunde därför här utgå.
Sid. 57 överst: C ne jus. Varför kan icke namnet få behålla sin
latinska form Cnæus eller Gnæus? 38, 14. Annuam etiam
habitatio-nem Rom,æ usque ad bina milia, nummum, in Italia non ultra
quin-genos sestertios remis it. Hur skall detta ställe sakligt förklaras?
Kommentaren lämnar ingen annan upplysning än att habitationem
betyder »hyran». Meningen är väl, att fattiga hyresgäster, som i
Rom betalade 2,000, i det övriga Italien 500 sestertier eller
därunder, fingo hyran för ett år (år 46) efterskänkt. Men vem fick
taga på sig förlusten? Drumann (3,616) menar, att Cæsar betalade
hyran. Ihne (7,196) antager, att förlusten drabbade hyresvärdarne.
Den senare åsikten synes sannolikast. Beträffande
kalenderreformen kap. 40 borde meddelas, att Cæsar därvid begagnade den
alexandrinske astronomen Sosigenes’ biträde. Om Cæsars sätt att
kläda sig läsa vi 45, 23; nec ut umquam aliter quam super eum (latum
clavum) cingeretur. Därom säger kommentaren: »Man gördlade
tunikan ovanför höfterna, så att den räckte till knäna.» Men
därmed är ju icke stället i texten förklarat. Romarne, åtminstone de
förnämare, buro på Cæsars tid två tunikor. De som buro tunica
laticlavia, brukade blott gördla den undre på det sätt, som
utgivaren säger, men Cæsar bar gördel blott över tunica laticlavia,
(Becker, Gallus, 3, 314). 41. ex viginti trecentisque milibus
accipien-tium jrumentum e publica ad centum quinquaginta retraxit. Här
förklaras retraxit med »utströk (på listorna), lät utgå.» Antalet
understödstagare skulle således ha blivit 170,000. Men retraxit
skulle ju kunna betyda »han inskränkte» (antalet från 320,000 till
150,000). Frågan är således, huruvida efter Cæsars reform
spannmål i Rom på statens bekostnad utdelades till 170,000 eller till
150,000. Ali ovisshet skingras, om vi gå till Livius’ periochall5,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
