Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
ANMÄLNINGAR ÖCH RECËNSIONtfU.
rekta definitionen på sitt föremål. Jag undrar, om det är möjligt
att framvisa någon logisk lärobok, i hvilken subsumtionsregeln
framställts såsom princip. — Men — man bör akta sig för att fördjupa
sig i någon allvarlig granskning af förf:s misslyckade fraseologi
(fast terminologi— föraktar han, se t. ex. ss. 27—281) — nära nog
åtminstone). En dylik granskning skulle i själfva verket vara ett
arbete, som väl kunde jämföras med rensningen af Augias’ stall.
Men månne det ur didaktisk synpunkt icke är bättre att
öfvervägande framhålla innehållssynpunkten och söka åskådliggöra
den genom ett teckensystem, som påminner om algebrans, —
liksom omfångsförhållandena plägat åskådliggöras medels ett sorts
geometriskt beteckningssätt?2) Vi besvara obetingadt denna
fråga med: nej. Om alla försök i den vägen anse vi det gälla, som
Ueberweg anmärker om Gergonne’s försök att ersätta de omfånget
symboliserande cirklarna med bokstäfver (I skulle beteckna två
sfärers identitet etc.): Genom användning af dessa tecken vinner
framställningen i korthet och elegans, men förlorar i omedelbar
åskådlighet.3).
Bruket af cirklar såsom hjälpmedel vid bevisföring i
syllogi-stiken har uppkommit, vill det synas enligt Ueberwegs
framställning, af trenne anledningar: 1) opposition mot den aristotelisk-
skola-stiska läran om »reduktionerna» af alla kategoriska slutledningar
till »första figuren»; 2) den under 1600- o. 1700-talen rådande
benägenheten att matematiskt behandla logiken, hvilken sträfvan i
annan form återfinnes hos Leibniz; 3) det didaktiska behofvet af
åskådliggörande. Betecknande är, att det — efter ali sannolikhet
— är en gymnasialrektor (Christ. Weise, i Zittau, död 1708), som
uppfunnit det ifrågavarande didaktiska hjälpmedlet, hvilket
alldeles icke får anses såsom något för den aristotelisk-skolastiska
logiken karaktäristiskt.
*) H . A. komplimenterar Höffding för att han, liksom Darwin, »knappt
använt någon terminologi alis» i sina filosofiska arbeten. Resultatet blir
också därefter. I sin bok »Formel Logik» definierar han »Begreb» sålunda: »en
Forestilling, hvis Inhold vi ere blevne os klart og tydeligt bevidst saa at det
ikke ændres ved den forskellige Sammenhæng, i hvilken det forekommer.»
(a. arb. s. 6). På s. 8 i samma bok talar han dock om att »Begreber ændres»!
Liknande vacklande finnes på fler ställen hos Höffding.
2) Jmfr. Höffd. a. arb. »Forord» o. ss. 12—13.
3) Ueberweg, anf. arb. ss. 288—89. Det är af ett visst intresse att finna,
hurusom Ueberweg framhåller, att »die Beweisführung mittels directer
Sphä-renvergleichung »kunde uppkomma först i en tid, då (särskildt genom
Cartesianismen) Aristot les’ auktoritet i syllogistiken var bruten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
