Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATINET Å GYMNASIET. 401
burna författarne från den s. k. silfveråldern hafva därför
kommit till heder som knappast någonsin tillförne.
För skollektyren må det alltså stå fritt att exempelvis
utbyta Livius mot Tacitus eller Suetonius, Ciceros bref mot
Plinii eller Senekas o. s. v. Hufvudsaken är, att for
ungdomen lämpliga skoleditioner finnas att tillgå1).
Den nu lagstadgade gymnasialkursen utgör, det
medgifves gärna, kvantitativt ej något synnerligen betydande
residuum af forna tiders »latinhärlighet». Men vi hysa den
förhoppningen, att det genom inre soliditet skall göra
latinet till ett fortfarande betydande ämne, som äfven
framdeles skall utöfva »den mäktiga verkan,» hvilken enligt 1884
års kommitté »i synnerhet den första undervisningen» i
latin medför2). Latinet har förut lidit starka
inskränkningar. Den nuvarande studentkursen ütgör cirka hälften
af den förutvarande. Denna åter utgjorde ungefär en
tredjedel af den kurs, som ännu på 60- och 70-talen
fordrades. Men de föregående inskränkningarna ha icke märkts
af lärjungarna eller ändrat deras uppfattning om latinet som
ett hufvudämne. Detta ligger väl ock i sakens natur. Ali
kunskap om förfluten tid och framför allt om en så aflägsen
som den klassiska forntiden måste vara mer eller mindre
fragmentarisk. Den antika kulturen är, för att låna en
bild från Ludwig Friedlaender3), som ett i spillror slaget
spegelglas. Att åter samla dem alla och rekonstruera ett
helt går icke. Man får nöja sig med skärfvor. Men äfven
den, som gjort en helt liten skärfva till sin personliga
egendom, får däri »en helt annan inblick i de gamla folkens lif
och världsuppfattning än genom en blott utifrån meddelad
historisk kunskap >>4).
Det är nu längesedan man gjorde tyskan till
begynnelsespråket genom att uppskjuta latinet till n. v. andra klas-
*) Häri ligger dock äfven den förnämsta svårigheten vid
omväxlingen. Ty en svensk utgifvare har allt för liten publik att för
framtiden påräkna, ifall denna tillika skall splittra sig om en mängd
författare och skrifter, och tyska skolupplagor lämpa sig mera sällan
för en svensk gymnasists elementära ståndpunkt.
2) Den kommitté, som riktade »dödshugget i smyg», har, såsom
vi på flera ställen sett, med vackra blommor bekransat sitt offerlamm.
3) Därst, aus der Sittengesch. Roms.
4) J. M. Sundén i 84, res. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
