Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
ANMALNINGAR OCtt RECENSIONER. 40?
tecknade figuren, botaniken icke om. det åskådade exemplaret o. s.
v. Utan de handla endast om det i dessa för sinnet framställda
begreppet, d. v. s. det uti dem varande i och för sig själft eviga och
oförgängliga. Vetenskapen sträcker sig för människan jämt så långt
som det vunna begreppet och icke vidare. För öfrigt är då den
sanna vetenskapen fullkomligt själfständig och objektiv och giltig
genom sig själf, så att hennes sanning och giltighet icke beror af
någonting utom henne eller af någon motsvarighet mot ett från henne
åtskildt objekt. Han är ock ett system omedelbart därigenom,
att hans innehåll, begreppet, nödvändigt är enhet i mångfald eller
systematiskt.1).
Om detta sätt att uppfatta sambandet mellan sanning och
vetenskap — ett uppfattningssätt, som varit Och är gemensamt
för en stor mångfald tänkare af eljes vidt skilda åskådningssätt2) —
tyckes nog hr. A. hafva någon kännedom. Han talar t. ex. om,
»att det vetenskapliga språkbruket med ordet begrepp betecknar
tankeföremålet» (s. 25); att »varje abstrakt begrepp, t. ex. barrträd,
blir (!) ett litet system för sig» (s. 45); att »begreppskunskap är
ett vanligt uttryck för vetenskaplig kunskap», och att ett annat
uttryck är »systematisk kunskap» (s. 11)) o. s. v. Men hvad i dessa
och dylika uttryck ligger för begreppsmässig betydelse, — därom
har han tydligen ganska virriga föreställningar. Att så är, röjer
sig på mångfaldiga sätt i hans bok,, såsom redan antydts. Men
alldeles särskildt märkligt är, att han formligen äflas att nedsätta
»den äldre vetenskapen» genom att, så snart det är fråga om dess
kraf på »system» i den vetenskapliga kunskapen, taga detta ord,
system, i dålig och nedsättande mening (se ss. 11—24 m. fi. st. i »Vårt
tankeliv»).
Det torde väl ock vara endast därför, som det kan falla honom
in att sätta emot hvarandra såsom »sanningskriterier»:
»användbarhet i systemet» (’klarhet och tydlighet,’ såsom Boström sade»)
och: »användbarhet i forskningen» (ss. 62—63; se ofvan). Eljes
kanske han insett, att det ena är i sak detsamma som det andra.
Att det verkligen så förhåller sig, anse vi kunna lätt inses ur vår
föregående framställning. Men väl kräfves därvid, att man ej
envist föresätter sig att taga orden i deras dåliga mening. leke blott
Bostr. Skr. III, ss. 31, 58—60; II, s. 244.
Se t. ex. Ueberweg, System der Logik, s. 5. Drobisch, Logik, s. 4.
Äfven Spinoza ansluter sig i denna punkt sakligt till Plato. Jmfr. Ribbing, Pia
tos Ideelära, s. 141, not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
