- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofemte årgången. 1909 /
462

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462

GENMÄLEN.

två sista åren, har man en ytterligare utväg till tids erhållande
Hr M. borde snarare — om man eljest får taga honom på allvar —
vara tillfredsställd öfver att få tillfälle att förverkliga sitt för 20
år sedan framställda och ännu vidhållna ideal att låta »studiet af
analytiska geometriens grunder gå hand i hand med studiet af
differentialkalkylens första begrepp». Dessa senare element skola då
kanske ej visa sig så värdelösa, som hr M. ännu för några månader
sedan i Sv. D. framställde dem. Hr Meyer frågar, hur jag kan veta,
att han frångått sin åsikt af 1887 i den saken. Jag har
naturligtvis trott, att hr M. menade hvad han sade, då han i Sv. D.
förklarade den föreslagna kursens nytta kunna sättas = 0.

Jag har icke påyrkat, att skolundervisningen skall vara en
spegelbild af vetenskapens ståndpunkt för en del år tillbaka. Hvad
jag betonat är, att de moment, som befunnits svara mot tidens
kraf, skola i elementarundervisningen upptagas, allt under
förutsättning att dessa moment vunnit en sådan stadga och formen för
deras framställning utvecklats så, att de kunna sägas vara
elementära i den mening, jag förut närmare utredt. Därför kan hr M.
vara lugn för, att det dröjer en rundlig tid, innan de saker han
uppräknat, vunnit insteg i skolorna, om det ens någonsin blir fallet.
Lärjungarnas hjärnor äro icke konstruerade annorlunda nu än för
150 år sedan, men ändå kunna de inhämta rötter, potenser,
logaritmer, trigonometri, analytisk genometri och elementen af
infinite-simalräkningen. Ty äfven detta sista moment går det för sig att
bibringa i skolan.1) Det är framställningssättet, som under
tidernas lopp — tack vare Euler och andra — mer och mer förenklats
så, att det blifvit i ordets rätta mening elementärt.2)

Återstår ändtligen att besvara hr Meyers tre sista frågor. På
de båda första har jag ingen anledning att svara, då jag å ena sidan
hvarken har förebrått hr M. och ej heller kan förebrå någon annan

J) Det saknas ej försök i den riktningen vid de allmänna
läroverken, för att icke tala om de tekniska elementarskolorna, där man
på 1 timme i veckan under ett år (t. ex. i Örebro) medhinner
Eure-nius, De första grunderna af differential- och integralkalkylen, Andra
uppl., Stockholm, Fritze 1906.

2) Man behöfver icke vara så särdeles gammal för att hafva
upplefvat väsentliga förenklingar i framställningen af talrika satser
och hela kapitel såväl inom högre som lägre matematiken. Ännu
för 50 år sedan torde framställningen af infinitesimalkalkylens
element icke hafva ernått den klarhet och enkelhet, att de lämpade sig
att upptagas på undervisningsprogrammet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:45:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1909/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free