Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA KRISTENDOMSKURSERNA.
513>
Och i sammanhang med våra anmärkningar mot
fjärde klassens kurs kunna vi uttala vår protest mot
försöken att införa barnen på det bibelkritiska området.
Gymnasisterna böra få kännedom om den vetenskapliga
forskningen på detta område. Men må man skona de
minderåriga från alla upprifvande spörsmål! Det
kristliga hemmet har rätt att fordra, att barnet förskonas från
onödiga konflikter mellan skola och hem med hänsyn
till den religiösa undervisningen. Barnet skall
visserligen redan från allra första början sättas uti en
begynnande frihetsställning till skriften, så att ingen invand
bok-stafsträldom kommer att vid mognare ålder framkalla
onödiga strider och’ svårigheter. Men reflektionen Öfver
olika sätt att fatta innehållet bör ej afsigtligt väckas i
förtid. Man har allt skäl att antaga, att vid den vanliga
åldern för fjärde klassen behofvet af forskning i de allra
flesta fall ännu är mycket outveckladt, och då mår utan
tvifvel barnet bäst af att tills vidare få tänka som from
far och from mor hafva lärt. Naturligtvis hafva då också
de hem, i hvilka icke kristen åskådning är rådande, å sin
sida rätt att begära, att de inför barnet måtte kunna med
aktning tala om religionsläraren, ity att han icke
meddelar barnen en bornerad uppfattning, som måste stöta
hvarje tänkande människa för hufvudet. Så stor objektivitet
som möjligt vid upphämtandet af bibelns innehåll, det är
vårt yrkande. Och emedan de tillgängliga läroböckerna
i »Israels historia» framställa en subjektivistisk (en viss
rigtnings) uppfattning af denna historia, därför förkasta
vi dessa läroböcker.
Såväl i lärokurserna för femte klassen som i de
metodiska anvisningarna för gymnasium talas om läsning
af »Jesu lif». Detta uttryck (»Jesu lif») har blifvit ett
af dessa moderna, omtyckta slagord, inom hvilka kan
rymmas en mångfald af olika åskådningar. Vi behöfva icke
tala om det där bekanta exemplet, då man i en
redogörelse för kristendomskurser i en privat skola förmälde
sig hafva läst evangeliernas och Selma Iyagerlöfs
Kristuslegender. Skulle icke berättelsen vara sann (jag har ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
