Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
CARL GUSTAF HELLSTEX.
i de främmande språken. Då dessa synpunkter kräfva
större pedagogisk inblick, än i allmänhet torde finnas för
handen, är lätt att förstå, att dessa äro mindre kända och
mindre beaktade.
Har är ej meningen att åter i allmänna ordalag
dryfta denna frågas sociala betydelse — det torde i hög grad
bero på känslouppfattning och läggning, till hvilket
resultat man då kommer, och säkra hållpunkter torde vara
svåra att finna därutinnan. Ej heller skall jag lägga
språkundervisningens bästa anordning till måttstock för
bedömandet af denna reforms lämplighet. I stället vill jag
belysa, hur man sökt förverkliga detta gamla skolprogram i
Schweiz, och hvad jag under min studieresa därstädes
sistlidne sommar funnit anmärkningsvärdt i berörda afseende.
Att gifva en fullständig bild af det schweiziska
skolsystemet är emellertid en svår, för att icke säga omöjlig
uppgift, ty i Schweiz finnas nästan lika många skolsystem
som kantoner. Hvarje kanton är ett skolrike för sig, som
bestämmer på sitt sätt öfver lärareutbildning, skolpliktsålder,
skolorganisation och undervisningsplan. Ehuru hela Schweiz
ej är större än Småland och Östergötland
tillsammantagna, finner man också mycket växlande skolförhållanden.
Redan språkolikheter i olika delar af landet bidraga
härtill, men äfven om man håller sig exempelvis endast till
kantoner med tysktalande befolkning visar det sig, att de
skilda kantonerna i hög grad användt sig af sin suveränitet
i fråga om skolornas såväl yttre som inre gestaltning, så
att denna anpassats efter växlande religiösa, geografiska,
ekonomiska och sociala förhållanden. Öfverskriften till
denna uppsats är sålunda alldeles för vid, ty mina studier
omfatta endast skolförhållandena i Bern, Luzern och Zürich,
Uå det emellertid här icke kan vara hufvudsak att teckna,
huru skolorna ändra karaktär i olika delar af landet, utan
att visa, huru en fullt genomförd schweizisk
bottenskoleorga-nisation fungerar i jämförelse med skolor af annan art,
torde skolförhållandena särskildt i den första och sista af
nämnda städer kunna vara belysande för den uppgift,
som föreligger.
Inblick i de olika skolornas verksamhet har jag sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
