Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
CARL GUSTAF HELLSTEX.
här håller mig till förhållandena i Bern och Zürich, följande
matematikkurser i de två högsta klasserna:
I Bern. (Gymnasium.)
Algebra: Kubische Gleichungen. Einteilung der
Funktionen. Die unendlichen Reihen. Hauptsätze tiber Gleichungen
höheren Grades: Näherungslösungen derselben mit Regula falsi.
b. Geometri. Analytische Geometri der Kegelschnitte.
Elemente der analytischen Geometri des Raumes.
c. Darstellende Geometri: Fundamentalsätze der
synthetischen Geometri, Kurven. Tangentialebenen und Schnittprobleme
der Strahlenflächen. Reguliäre Polyeder. Rotationsflächen.
I Zürich. (Gymnasium,)
a. Algebra. Elemente der Wahrscheinlichkeitsrechnung
Der binomische Lehrsatz für ganze Exponenten. Der Moivresche
Sats. Kubische Gleichungen. Der Funktionsbegriff und
graphische Darstellung von Funktionen. Unendliche Reihen;
Konvergenz derselben. Binomischer Lehrsatz für gebrochene
Exponenten.
b. Geometri. Trigonometri; Elemente der sphärischen
Trigonometri; das rechtwinklige Dreieck und die einfachsten Sätze
über das schiefwinklige Dreieck.
c. Darstellende Geometri. Schnitte der Polyeder mit Geraden
und Ebenen. Zylinder, Kegel und Kugel. Querschnitte und
Abwickelungen.
d. Analytische Geometri. Die Kegelschnitte.
Häraf torde framgå, att nämnda kurser omfatta
åtskilligt mera än motsvarande kurser hos oss. De
lektioner, jag åhörde, tydde också på, att detsamma gäller såväl
i matematik som fysik. Då emellertid undervisningen
hade rätt mycket karaktär af föreläsning, var svårt att
säga, huruvida lärjungarne i genomsnitt verkligen kunde,
hvad som genomgicks. En säkrare hållpunkt trodde jag
mig då vinna genom att taga kännedom om
studentexaminas præstationer. Genom tillmötesgående af professorerna
Amberg och Scherrer vid realgymnasiet i Zürich erhöll
jag prof på de uppgifter, som vid studentexamina 1905 och
1907 därstädes förelagts. Redan underskrifterna till nämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
