Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SCHWEIZISKA FOLKSKOLAN SOM BOTTENSKOLA. 23
mellan olika lynnen, viljor, tanke- och handlingssätt? Är
det icke naturligare, att vänta sig, att om man vill i sin
undervisning något följa barnens sätt att tänka och söka
smyga sig efter detta, så att hjälpen blir just där, den
behöfves, och just af rätta måttet, ej för stor och ej för liten,
man då måste finna det beklämmande att under 6 års tid
handleda afdelningar på mer än 50 lärjungar med
allt tydligare framträdande differenser, utan att någon
nämnvärd hänsyn kan tagas därtill i klassens
sammansättning och undervisningens gång. Åtskilligt talar för,
att man äfven i Zürich börjar finna det Önskvärdt att
tidigare göra åtskillnad på barnen i folkskolan. I viss
anslutning till Mannheimersystemets idé finnas nämligen
vid sidan af Primarklasserna särskilda »Spezialklassen
für Schwachbegabte»1). På tal om dessa heter det i
»Geschäftsbericht der Zentralschulpflege der Stadt Zürich 1907 »
(sid 40 och 41): »Dank der Errichtung neuer Spezialklassen
können immer mehr Schüler einen ihrer individuellen
Verhältnissen angepassten Unterricht besuchen.
Immer-iiin macht sich noch das Bedürfniss geltend in vermehrten
Masse schwache Schüler aus den normalen Klassen
auszuscheiden und die Spezialklassen von Elementen zu
entlasten, die anderweitig untergebracht werden sollten, so
in Sonderanstalten für Schwachsinnige, Taubstumme etc.
Aber auch eine Mittelstufe zwischen S fi ezialklasse und
Normalklasse wird in vielen Fällen vermisst». I själfva
botten-skoleidéns hufvudsäte finner man alltså erkänt, att det ligger
■en svaghet i likartad undervisning för alla barn.
I Bern har man varit angelägen att mera tillgodose
krafvet på individuell undervisning, därigenom att dess
.sekundarskola redan efter 4 läsår i primärskolan tager de
bästa barnen om hand. Möjligen borde här först
uppmärksammas, om då icke de lärjungar, som icke vinna
inträde i sekundarskolan, blifva tillbakasatta genom att
så pass tidigt bli skilj da från sina duktigaste kamrater.
Belysande härutinnan torde ju vara, om exempelvis
lärjungarne i Zürichs primarklass 7 på något sätt kunna
sägas ha hunnit längre i utveckling, därför att de äfven un-
Ar 1907 375 lärjungar eller omkr. 2 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
