Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
i en mängd punkter, där olika meningar helt naturligt finnas,
skulle föra utom ramen för en kort anmälan.
Däremot kan jag inte låta bli att fästa mig vid ett par mera
allmänna drag i framställningen, som jag inte tror lända till dess
fördel. Jag tror, att boken skulle ha vunnit i värde, om förf. hade
mera bestämt skilt pa vad som är exeges och hvad som är
till-lämpning — eller med andra ord på vad som är hans
förtydligande referat af Pauli tankar och vad som är hans egna tankar.
Och likaledes hade det varit önskvärt, att förf. hade ägnat inte
bara detaljexeges utan en sammanhängande undersökning åt en
och annan dels särskilt viktig dels särskilt omstridd fråga, som
nu af honom snarare blir undanskjuten än utredd, t. ex.
begreppen kött och ande hos Paulus, Pauli ställning till
predestinations-tanken m. m.
Dessutom ett påpekande, som förf. själv säkerligen inte fattar
som en anmärkning: han är märkvärdigt oberörd af den nyare
teologien. Det framgår redan af förordet. Han bekänner sig där
till »den i vara dagar såsom gammalmodig ansedda meningen,
att litterär rättvisa bör vederfaras även Jesus och hans
evangelium». Det är svart att förklara ett sådant yttrande annat än
som beroende på okunnighet om våra dagars teologiska
forskningsarbete. Och samma intryck gör den något hastiga
slutsatsen, också i förordet, att, därför att Romarbrefvet är äkta
pau-linskt, är det »en ogrumlad källa för kunskapen om Jesu
evangelium ».
Det är särskilt i två med varandra nära sammanhängande
aseenden, som denna gammaldags prägel vilar öfver
framställningen. Det ena är, att förf. inte har frigjort sig från
uppfattningen om verbalinspirationen. I teorien har han det väl,
förmodar jag, men i praktiken ha rester af den stannat kvar. Det
märks t. ex. på hans sätt att behandla Pauli användning af
gammaltestamentliga citat.
Det andra är den skäligen enkla apologetik, som förekommer
här och där. Så t. ex. när förf. (sid. 43) med en hänvisning till
att vi ha Kristi födelse som utgångspunkt för vår tideräkning
utbrister: »Inför detta faktum––djärves man ännu i
vära dagar söka förringa kristendomens världsövervinnande
makt!» Med motsvarande argumentering skulle ju t. ex. en
muhammedan kunna inom sitt kulturområde bevisa
muhammeda-nismens »världsövervinnande makt».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
