Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 43
handlad. Dock kan det upptagna vara fullt tillräckligt. De
olika betydelserna af is kunde emellertid hafva framhållits.
Andra och delvis bättre exempel finnas att tillgå i elementarboken.
I §§ 123, 124 och särskildt 125 hänvisas till språkbruket i
franskan.
§ 130, förra delen, fördelas på de två föregående
paragraferna. Lättast får man en klar öfverblick öfver den regelbundna
tempusföljden i konjunktiv genom ett enda, enkelt exempel,
som varieras ungefär sålunda:
Huj v udtemp usjöljd.
Non dubito, quin verum dicat. Jag tviflar ej, att han talar sanning.
» quin verum dixerit » » » att han talade eller
(ej diceret) har talat sanning.
» quin verum dicturus sit » » » att han skall tala
sanning.
Historisk tempusjöljd.
Non dubitabam, quin verum diceret. Jag tviflade ej, att han talade
sanning.
» » quin verum dixisset » » ej, att han hade
talat sanning.
» » quin verum dictu- » » ej, att han skulle
rus esset. tala sanning.
§ 131. Om man i första exemplet, bona venia Giceronis,
inskjuter orden et tulisse framför et jerre, så får man i ett slag en
klar öfversikt af tempusföljden i infinitiv.
§ 132. I slutet af regeln tillägges: vid samtidig handling:
presens och imperfektum. I bägge fallen modus indikativ.
Tydligare exempel skulle ej skada.
§ 135. Vid conjuctivus optativus bör påpekas, att tempus är
detsamma som i svenskan.
§ 136. Vid conjuctivus hortativus bör framhållas, att den
särskildt begagnas i l:sta person för att ersätta den felande
imperativen: Virtutem amemus, älskom dygden!
Imperativen bör få behålla samma anspråkslösa plats som i
de äldre upplagorna. Under den kan då äfven § 137 med Anm.
förflyttas.
§ 143. Läran om s. k. att-satser skulle icke obetydligt vinna
i klarhet, om den inleddes med den allmänna anmärkningen, att
heroende påståendesatser i regeln uttryckas i latin med ackusativ
med infinitiv, t. ex. sol lucet, videmus solem lucere, men beroende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
