Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
O. A. DANIELSSON
siska språken och litteraturerna»): jag har härmed (ehuru
vinken kanske ej är så synnerligen tydlig) från början
velat erinra därom, att den vetenskapsgren, med hvars
nutida förhållanden hos oss, och särskildt vid våra
universitet, vi nu en stund skulle sysselsätta oss, är någonting
mycket mera omfattande än ett blott språkstudium och
t. o. m. än ett förenadt språk- och litteraturstudium. Som
vi veta, vill den klassiska filologien, enligt den nyare och
redan länge gällande uppfattningen, vara vetenskapen
om den grekiska och romerska forntiden i
hela vidden af detta uttrycks betydelse: föremålet är alltså
den antika kulturen från alla dess olika sidor (språk och
litteratur, stats- och samfundslif, religion, vetenskap,
konst och slöjd o. s. v.) och genom alla skeden af dess
historiska utveckling, från (eller kanske vi böra säga från
-och med) den s. k. prehistoriska tiden ned till medeltiden
(och in i dennas början). Bestämningen »klassisk» har
härvid alltså — för att med samma också påminna därom
— karaktären af en begreppsutvidgning, ett s. k. »pars pro
toto»: den grekiska och romerska antiken får heta
»klassisk», därföre att den, jämte mycket, ja öfvervägande
annat, inom sig och framförallt på litteraturens och
konstens gebit innesluter grupper af kulturföreteelser,
som man en gång för alla tillerkännt det företrädet att
vara »klassiska», d. v. s. att på sina områden intaga en
först ar angsställning. Uppgiftens universalitet röjer sig
ännu klarare i en synonym tysk benämning, som för
omkring hundra år sedan infördes af den store filologen F. A.
Wolf och som med tiden blifvit allt brukligare i sitt
hemland, fast den ännu ej på lämpligt sätt införlifvats med
vår egen svenska terminologi: jag menar namnet
»Altertumswissenschaft», såsom det heter hos Wolf, eller
»klassische Altertumswissenschaft», som nu för tiden är det
vTanliga uttrycket. I ett par allbekanta moderna
encyklo-pedier, I. Müllers »Handbuch» och Pauly-Wissowas
»Real-encyclopädie », och likaså i den stora litteraturrevyen
»Bur-sians Jahresbericht» bär ämnet detta sistnämnda namn
(klass. Altertumsw.) ; i ett annat encyklopediskt verk,
hvars första del för ett par veckor sedan utkommit, har
man däremot återgått till den Wolfska beteckningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
