Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KLASSISKA FILOLOGIENS NUV. STÄLLNING. 153
ning af den akademiska undervisningens resurser och alltså
äfven en verksammare tillhjälp från docenternas sida.
I detta sammanhang borde jag också nämna något
om den universitets institution, som är ägnad åt
vårt ämne, nämligen det klassisk-filologiska seminariet,
i hvilket lärjungarne genom efter deras ståndpunkt
lämpade öfningar skola handledas till mera själfständig
verksamhet eller åtminstone till ett strängare och grundligare
vetenskapligt studium.. Kapitlet kunde bli vidlyftigt nog,
men då jag ej allt för mycket vill trötta med tekniska
detaljer, skall jag icke ge mig närmare in därpå. Härom må
alltså vara nog sagdt med den anmärkningen, att våra
klassisk-filologiska seminarier, åtminstone det i Uppsala,
med afseende på den yttre utrustningen (lokaler, bibliotek
o. s. v.) visserligen ej alis tåla någon jämförelse med
motsvarande utländska (särskildt tyska) institutioner, men
att de dock äga de oundgängliga materiella
förutsättningarne för ett framgångsrikt arbete. Hufvudvikten ligger i
detta stycket icke så mycket på de yttre hjälpmedlens
rikedom — ehuru äfven denna spelar sin betydelsefulla
roll — som fastmera på de lefvande krafter, lärare och
lärjungar, som skola samverka inom seminarieinstitutionen.
Lika litet skall jag tala om föreläsningarnes
och den öfriga undervisningens anordning. Jag skall blott
tillåta mig att i förbigående och liksom anmärknings vis
ge uttryck åt den, som jag tror, af alla mina kolleger delade
meningen, att de interpretatoriska kurserna, tolkningar
af litteraturverk, företrädesvis klassiska sådana, synas
mig fortfarande böra intaga första rummet på det
språk-och litterärfilologiska föreläsningsprogrammet. Behofvet
af handledning i läsningen och förståendet af litteraturen
torde t. o. m. på senare tiden ha vuxit, och detta i samma
mån, som lärjungarnes från skolan medförda språkkunskap
och litteraturbeläsenhet förminskats. Seminarieöfningarne
i kritik och exeges räcka, efter mitt förmenande, icke på
långt när till att fylla detta behof. — Härmed yill jag nu
icke hafva sagdt, att detta slags föreläsningar skulle vara
särskildt omtyckta af de filologie studerande. Tvärtom
måste jag tyvärr af min egen erfarenhet som lärare — och
kanske äfven som lärjunge — draga den slutsatsen, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
