Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RERLITZMETODEN
32.7
radikala försöket att från första början helt utestänga
modersmålet (och naturligen också andra redan studerade språk)?
Under den första lektion i italienska (ett .språk, som
då för mig var alldeles okänt), som jag tog enligt
Berlitzmetoden, fick jag lära mig bland annat en hel mängd
italienska ord, och jag tror den lärarinna, vars skickliga
ledning jag fick åtnjuta, nog skulle vara villig att medge,
att jag ganska raskt uppfattade de nya orden och sedan
erinrade mig dem väl. Men varpå berodde då detta mitt
goda minne? Jo, till en stor del på den grad af
språkbildning, jag redan ägde, och vilken gjorde, att jag ofta
genast igenkände från andra språk bekanta stammar, och
genom jämförelse fann huru t. ex. olika former av artikeln
och olika ändelser angåve olika genus m. m. När
lärarinnan pekade på golfvet och sade: »e il pavimento», så var
min tankegång ungefär följande: »Jaså, golv heter
pavimento på italienska. Det var inte svårt att minnas, det
är ju det latinska pavimentum». Jag uttalade visserligen
varken »golv» eller »pavimentum» (detta hade ju varit att
försynda sig mot den Berlitzka metoden), men att jag
tänkte på dessa ord det är säkert, och att jag var tacksam
för den hjälp för mitt minne, som jämförelsen med för mig
redan bekanta språk inneburit. Jag hade väl varit bra
dum, om jag inte hade betjänat mig av den kunskap, jag
redan hade, och när lärarinnan någon gång tycktes finna,
att jag erinrade mig väl, vad hon sagt (Bene signore) så
visste jag ju väl, att mitt goda minne till en stor del
berodde på, att det förment nya språkmaterialet för mig blott
till en del var nytt, men för övrigt välkänt — och detta
på grund av likheten och beröringspunkterna (stundom ock
den konstaterade olikheten) med framför allt latinet och
franskan. Det var således för mig ingen uteslutande
användning av det studerade språket under denna
Berlitz-lektion. Jag talade italienska men tänkte på svenska och
jämförde med latin och franska. Men när jag nu efteråt
kommer att titta på det, som vi svenskar kalla för »golv»,
så kan det hända, att jag tänker på »il pavimento», utan
att »golv» kommer med, därför att genom åtskillig övning
en direkt association skett mellan tanken och det
främmande ordet. Denna association skapades kanske ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
