Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
WALTER FEVRELL
förklarligt. Kniigt hans uppfattning är det egentligen ej
genom denna utan genom imitation, efterbildning, man lär sig
ett språk. Detta är nog huvudsakligen riktigt, när det
gäller modersmålet och till en stor del även ett
främmande språk, som man lär sig genom att vistas i
vederbörande land, där man ständigt lever i den främmande
språk-och kulturmiljön och därför får ständig övning i att
uppfatta och återgiva språket. Men hur olika är ej
situationen i den vanliga undervisningen, då för det mesta blott
ett mycket begränsat timantal står till förfogande för
språkstudiet och så många andra intryck och intressen upptaga
tiden! Här råder en grund väsentlig skillnad, vilken dock
ofta förbisetts av en direkt metods förfäktare, vilka kanske
yrkat på, att vi skulle lära oss ett främmande språk,
såsom barnet lär sig sitt modersmål, eller såsom en person i
utlandet dettas språk. I de båda sistnämnda situationerna
spelar »imitationen» en huvudroll, i den vanliga skol- eller
privatundervisningen åter måste även »reflexionen» få sig
en ordentlig plats anvisad. Den måste samla de spridda
iakttagelserna, fixera de vunna resultaten samt komplettera
vad som uppfattats och efterbildats. Man förlorar, och
vinner ej tid genom att undantränga reflexionen.
Men har denna sin plats i den vanliga undervisningen,
då må ock jämförelsen mellan språken och översättningen
till en viss utsträckning ha sitt berättigande, och då må
ock den främmande läraren skaffa sig kännedom om det
språk och den kultur, som finnas i det land, där han har
sin undervisning. Berlitzinstitutet tillåter ej sina lärare i
sin undervisning bruka ett enda ord av elevernas
modersmål. Detta är icke blott i princip oriktigt utan ock i sak
hinderligt.
Berlitz talar även om uttalsundervisningen, huru den
bör vara föremål för lärarens ständiga omsorg, huru
uttalet alltid skall vara fullt naturligt, och huru ett nytt ord
aldrig får nedskrivas, förrän dess uttal blivit noga inlärt
genom talövningen, enär synbilden annars kan inverka
störande på ljudbilden.
Det är uteslutande imitation (före- och eftersägande
samt rättande), som Berlitzmetoden brukar i
uttalsundervisningen, och denna imitation är säkerligen ett utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
