Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 366
ningen är ganska torr och kärv samt knapphändig,
understundom i en rent förvånande grad. Detta sistnämnda torde
väl delvis bero på att förf. inte har velat upprepa, vad han
förutsätter som bekant från tidigare klasser. Men nog går
han en smula långt därutinnan, då han t. ex. upprepade
gånger talar om Messias och t. o. m. antyder, att det fanns
nyanser inom den tankevärld, som funnit sitt
sammanfattande uttryck i detta ord (sid. 61), men ingenstädes ger en
framställning av denna tankevärld eller ens en redogörelse
för själva ordets innebörd.
Det är ingen lätt uppgift att framställa den del av
realskolans kristendomskurs, som förf. tagit sig före. Och en
svårighet, som inte hör till de minsta, är just att göra den
till något nytt, något mer, än barnen redan känna till. Men
jag tror inte, att den rätta vägen till detta mål är att ge
ett kompendium med uteslutande av sådana detaljer, som
ge framställningen liv och friskhet.
Aug. J—n.
Berggren, F. A., Den kristna tros- och sedeläran
till skolornas tjänst framställd. Stockholm, F. C.
Askerberg, 1910, 77 sid. Pris 1 kr.
Om jag rätt fattat förf:s intentioner, har en huvudsaklig
strävan för honom varit att göra framställningen så enkel
som möjligt. För att nå detta mål har han för det mesta
varit mycket kortfattad och helt enkelt gått förbi svåra
punkter. Det finns undantag från denna regel. Ett
anmärkningsvärt sådant är, att han av de 77 sidorna ägnar
16 åt eskatologien och därvid tar upp sådana frågor som
den, »varest1) de saliga få sin eviga boningsort anvisad».
I ljuset av sådana undantag ter sig regeln desto mera
anmärkningsvärd.
Ty det är inga småsaker, förf. går förbi. Dit hör bl.
a. vad som med hävdvunna termer brukar kallas Kristi
gudom, försoningen, nådens ordning, treenigheten. Jag vet
inte, vilken ställning förf. själv intar till dessa läropunkter.
Men man må känna sig hur fri och obunden, ja direkt
oppositionell som helst i fråga om de gamla formuleringarna,
*) Kurs av förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>