Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
GENMÄLEN.
vinkling» sättas »tresiding»: de äro ja i sak detsamma.
Definitionen lyder då: en tresiding är en sluten tresidig
ytfigur. Alltså: cirkel! — Men det föreligger icke i den
verkliga definitionen någon cirkel i betydelse af »circulus
in definiendo». Utan den där deduktionen är i själfva
verket blott ett högst olämpligt sätt att visa definitionen vara
— »adekvat». Ty det antydda förfaringssättet kommer i
sak på ett ut med det att »reut konvertera och
kontrapo-nera» den gifna definitionen — hvilket är det vanliga och
lämpliga sättet att pröfva en definitions giltighet. — Hr
Lj. har helt enkelt framkommit med ett »niminm probare»,
när han trott sig hafva visat, att jag framställt en
»circulus in definiendo»1) — Aldrig kunna definiendum och
mem-bra definientia begripas såsom sådana, såvida de mekaniskt
isoleras från hvarandra och såvida det förra liksom skall
produceras såsom ett absolute nytt utur de senare2). Det,
som sker i en verklig definition, är ingenting annat än
utvecklandet af definiendum ifrån att vara en skematisk
föreställning (som potentiellt innehåller just membra
definientia) till (mer eller mindre) aktuellt begrepp; men begreppet
åter kan själft vara antingen ett »konkret» begrepp eller
ett »rent», ett »abstrakt»3). Många analyser behöfde
utföras, innan den angifna definitionen (på likstorhet) vore
uttryck för ett »rent» begrepp i strängast möjliga mening.
Men dessa analyser hafva sin plats, icke i Pedag. Tidskr.,
icke i logiken, utan i den rena matematiken och i
filosofien. Något dylikt antydde jag redan i min
Almqvist-kritik. (Jmfr. ytterligare här nedan n:r 8.)
5) Hr Lj. påstår: »Herr P. tager det som själfklart,
att om två storheter kunna mätas med samma mått som
en och samma, så kunna de mätas med samma mått äfven
sinsemellan»(!). Detta skall nu föreställa ett återgifvande
*) Pröfvad på verkligen logiskt hållbart sätt torde nog min
definition stå sig lika väl som den vanliga definitionen på triangel.
Alla storheter, som stå i likstorhetsrelation, äro mätbara med (resp.
innehålla) samma antal måttenheter, och omvändt. Men de, som
icke äro mätbara med (resp. innehålla) samma antal måttenheter,
stå ej heller i likstorhetsrelation till hvarandra.
2) Jmfr. Sahlin, Grundf. i log. II, ss. 3—5. 17—18, 44-46.
3) Jmfr. Bostr. Skr. II, s. 177 ff. Ribbing, Gründl, t. Antropol.
5. uppl. ss. 32—35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
