Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
utan synnerlig betydelse. Så å sid. 29 1785 för 1783, sid.
86 maj för juni och sid. 328 oppositionsnämnd för
opinionsnämnd, liksom en och annan stilistisk oformlighet fått
slinka med af en författare, som i allmänhet måste
kännetecknas som en mycket framstående stilist.
Oskar 1rs regering berättas raskt och öfverskådligt
under de tre rubrikerna Representationsreformen, Utrikespolitik
och föreningen med Norge samt De ekonomiska reformernas
tid. Utgifvarens namn borgar för tillförlitliga uppgifter,
men det torde vara för mycket begärdt, att om händelser
och personer från denna närliggande tid, som så nära berör
dagens strider eller våra egna minnen, i allo begära
historiens dom. Det tyckes mig t. ex., att ett annat alternativ
finnes till förklaring af Richerts vägran att inträda i
statsrådet än de af förf. sid. 22 framställda, »känslan af
egen olämplighet eller obenägenhet att offra sin
bekvämlighet», nämligen att Richert aldrig någonsin erhöll anbud
att bilda ministär eller att ingå i en ministär af liksinnade,
af hvilkas samarbete han kunde hoppas på ett godt
resultat, samt att han önskade fullgöra sitt lifsverk i
lagberedningen. Det är väl ock ganska visst, att Richert, som var
»radikal i alla frågor», icke kunde hoppas att uträtta något
väsentligt med den sammansättning, som representationen
då hade, utan skulle blifvit dömd att offras upp och kanske
dragit de liberala idéerna med sig i fallet för lång tid. Det
var nog icke utan skäl, som just åtskilliga konservativa
yrkade hans inträde i konseljen. (Warburg, Richert IT: 320,
f., 176 o. f. och förra uppl. VI: 122).
Domen öfver 1809 års bondestånd torde icke heller
vara alldeles rättfärdig. Riksdagsprotokollen gifva ingalunda
intryck af »clen råa och obildade hop, sora ömsom trotsade
och lät draga sig vid näsan» (sid 126), och äfven samtida
memoarer, som annars ofta öfverflöda af byråkratiskt förakt
och öfversitteri gent emot bönderna, uttrycka en så pass
stor beundran, blandad med fruktan, för en sådan man
som Matts Persson, att man torde kunna sätta honom vid
sidan af hvilken som helst af senare tiders bondehöfdingar.
Lektor Rydfors har haft den svåraste uppgiften af alla,
som medarbetat till denna historia, nämligen att teckna vår
egen tid, och uppgiften har ytterligare försvårats därigenom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
