Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 LÄROVERKS- OCH SEMINARIELÄRARNES LÖNER.
visas, ingalunda blifvit utan betänkliga följder för
läroverken.
Men om löneregleringen år 1904 sålunda kom för sent,
så kom den å andra sidan äfven för tidigt, i det den
inföll något före en period, under hvilken ämbets- och
tjänstemännens löner i allmänhet måst omläggas efter en
måttstock, som för dem blifvit gynnsammare, än man
tänkt sig vid tiden för lärarnas lönereglering.
Därjämte förtjänar påpekas, att 1904 års
lönereglering, ehuru den måste anses hafva inneburit en för lärarna
högeligen välkommen förbättring, dock icke var för dem
så förmånlig, som jämförelsen med förut gällande
lönesatser synes gifva vid handen. T}^ jämte det lärarna bland
annat ålades att lämna afsevärda bidrag till sin egen
pensionering och deras möjlighet till biförtjänster
inskränktes, beslöt Riksdagen att upphäfva förut, ända sedan
början af 1860-talet., medgifven lönetursrätt för tjänstgöring
såsom extra ordinarie lärare, en förändring, som i hvarje
fall betydligt förringar löneförbättringens värde och i tider
med dåliga befordringsmöjligheter i vissa fall till och med
kan upphäfva dess verkan.
Öfverstyrelsen, som visserligen inser svårigheterna af
att åvägabringa ny löneförbättring för en stor
tjänstemannakår så kort tid efter senaste omreglering, finner
emellertid nyss anförda omständigheter vara så vägande,
att betänkligheter af nämnda art måste få stå tillbaka.
Öfverstyrelsen öfvergår därför till att mera i detalj
yttra sig om det berättigade i och behofvet af en
löneförhöjning för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken.
Af förhandlingarna och besluten i läroverksfrågan vid
1904 års Riksdag, särskildt Riksdagens skrifvelse N:o 172,
framgår, att man ansett sig i och med den då beslutade
löneregleringen hafva i löneafseende likställt lärarna med
andra tjänstemän. Närmare förklaring på innebörden häraf
finner man bland annat i särskilda utskottets n:o 1 utlåtande
n:o 2 (sid. 99), där utskottet uttalar sig på följande sätt:
»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, vill
utskottet framhålla lämpligheten däraf, att lärarna ej sättas
efter andra, med dem jämförliga tjänstemän, hvilkas
löner under senare åren blifvit reglerade eller äro till regle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
