Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
alldeles obehöflig». Det är visserligen sannt, att en lärare
ej bör hålla strängt på årtalen och framför allt ej fordra
exakta årtal för alla i boken omtalade händelser, men om
läroboken själf är allt för sparsam på årtal, så händer det
lätt, att lärjungen från början gör sig en falsk föreställning
om sammanhanget, och det är ju dock detta, som det är
meningen att gifva honom.
För att taga några exempel omtalar förf. sid. 257
under Kristina, att Magnus De la Gardies stjärna hastigt
bleknade, men att han dock förvärfvade ära som mecenat
och särskildt som styresman för Uppsala universitet. Rätta
förhållandet är, att De la Gardie först mot slutet af Kristinas
tid råkade i onåd, och att hans stjärna till Sveriges olycka
gick hastigt upp igen under svågern Karl Gustaf och att
det ock var regentskiftet, som medförde hans anställning
som kansler. — A sid. 489 sammanslås 1812 års traktater
med de engelska etc. af 1813, hvilket är en misslyckad
förenkling, eftersom förf. i alla fall icke kan undgå att tala
om både indragningsmakten och beväringen. A sid. 498
införes den förra som skjuten ur en kanon. — Sid. 546—
551 berättas om kvinnorörelsen och Fredrika • Bremer, men
det nämnes hvarken, när hon föddes, eller när hon dog,
men uppgifves, att »hon fick också se sina idéer gå fram
till seger», och i omedelbart sammanhang därmed, att
kvinnorörelsen fått sin medelpunkt i det efter henne
uppkallade Fredrika-Bremerförbnndet. Läsaren kan ej gärna
tro annat, än att hon själf varit med och stiftat förbundet.
Det är också visserligen sannt, att
periodindelningen ej bör drifvas för långt, men tager man å andra
sidan alltför långa perioder med en rik och olikartad
utveckling, så blir det villervalla eller i alla händelser ingen
rätt förståelse. Om Sveriges historia icke under
Berna-dotteska dynastien i den grad varit dess konungars, att det
passar sig att gruppera händelserna kring någon särskild
kung, så passar det dock ännu mindre att göra den
ßerna-dotteska ättens regemente till en period för sig, ty
därunder infaller den nya riksdagsordningen, som bildar en
afgörande epok både i det svenska folkets politiska och sociala
lif. Denna gruppering har ock verkat ödesdigert för
framställningen af det sista århundradets händelser, som blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
