Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER.
Det uppgifves, sid. 537, att ej många af det liberala partiets
ledare efter representationsreformen lyckades komma in i riksdagen,
men till det liberala partiets ledare får man väl räkna dem, som i
regering, riksdag och press i frigast verkat för representationsreformen
och andra liberala reformer, och dem återfinner man ju nästan alla i
den nya riksdagen: A. T. Blanche och A. W. Uhr, som väckte frågan,
L. De Geer och J. A. Gripenstedt, som framför andra hafva
förtjänsten af dess genomförande, Lars Hierta, C. F. Ridderstad och S.
Hedlund, som ifrigast arbetat i pressen, de förra också i riksdagen,
Alb. Wilh. Björck, C. J. Svensén, Per Nilsson i Espö, P. O.
Hörn-feldt, C. Ifvarsson m. fl. Däremot lyckades icke det konservativa
partiets spetsar (H. Hamilton, E. J. Sparre m. fl.) att bereda sig en
plats i andra kammaren; men de kommo i stället in i den första.
Att icke riddarhusets alla liberala vältalare fingo plats i den nya
riksdagen, är sant, och väl var det.
Bakning i hemmen förekommer ännu i statshushåll i stor
omfattning (sid. 546). Husbehofsbränningen blef icke förbjuden genom
1853—54 års riksdag (sid. 555). Antedateringen torde dock här vara
afsiktlig.
Att säga, att ett riksdagsbeslut infört den lika arfsrätten och
gjort kvinna myndig vid samma ålder som mannen, ger en oriktig
föreställning om saken (sid. 547), likaså att framskjuta F. F. Carlson
som den, hvilken gått i spetsen för folkskolans utveckling, och
glömma Torsten Rudenschöld.
Wallins grafskrift är ej tagen ur Dödens ängel (sid. 574). Att
Ibsen predikar plikter, torde kunna betviflas och speciellt, att detta
sker i Brand (sid. 637). Det är väl ock något för mycket sagdt, att
Preussen på förhand förvärfvat både Rysslands och Frankrikes
samtycke att taga Sleswig (sid. 634).
Jag skulle anse det synnerligen önskvärdt, att det myckna gnatet
på Danmark i anledning af skandinavismen försvunne ur våra
historiska handböcker och läroböcker, ty denna folkrörelse har från svensk
sida blifvit skött på ett sådant sätt, att vi sannerligen icke hafva
någon orsak till förhäfvelse (sid. 634). Att Norge 1814 varit
förenadt med Danmark i mer än 3 V2 sekel är ju för litet sagdt, hellre
»nära 4 V2 sekel» (sid. 636;.
Från och med fjärde häftet har förf. proportionsvis
ökat omfånget af de med mindre stil tryckta styckena och
därigenom minskat den del af kursen, som är afsedd att
inläras. Detta är ock tillämpadt på ny upplaga eller
omtryck af närmast föregående häfte för att underlätta
kursens inlärande. Slutligen har förfrn utgifvit en förkortad
upplaga, som tillkommit på så sätt, att styckena med fin
stil antingen helt och hållet strukits eller blott delvis
medtagits eller refererats och ingått i texten med vanlig stil.
Mera sällan hafva äfven stycken med stor stil strukits helt
eller delvis eller omarbetats. Minskning i sidotalet har ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
